SÖRENS O-TREVLIGA SIDOR & BILORIENTERING
SM
ELISRUNDAN, MK TEAM WESTOM ARVIKA
Lördagen den 29 maj inleddes 99-års SM-serie i Värmländska orten Gräsmark 2 mil väster om Sunne. Där väntade en intensiv bana med 95 procent körning på tallhedarna norrut mot Torsby. För Sölve/mig blev det en kort tävling, vi kom ifatt Janne/Kent som startade 4 min före men efter 5 km gick slutväxeln sönder vid en häftig backning, så resten av kvällen blev vi åskådare. H-E Haraldsson/Mikael Andersson tog kommandot direkt genom att vinna sträckan minuten före Holmgrens med Stefan/Roine ytterligare 37 sekunder efter medans Andreas/ Jesper var finfina sträck-8or 3.07 efter. Janne/Kents 4 min miss räckte till 18e plats medans Claes/Daniel låg på 30e, lite ringrostiga efter några års SM-uppehåll.
Ett svårt kartbyte på sträcka 3 blev knepigt för A/J som tappade 10 min medans C/D förlorade 20 min då de kom in i fel kontroll och missade en slinga på andra sidan vägen. 5e sträckan kördes på "NIWA"-banan Torsby MKs folkrace-anläggning där även uppehållet var innan banan vände söderut för de 3 sista sträckorna.
Det var många kommentarer vid korvgrytan när man såg medtävlarna missa nån kontroll. Bästa RMKare på sträckan blev lite överraskande Saab 96-körandes Andreas/Jesper som snurrade upp de fyrhjulsdrivna ekipagen och kom på 4e plats och J/K 7a. Passer 90 på sträcka 6 (en triangel där det fanns 2 extra vägar) var det bara 3 som hitta direkt, grattis K/J. På 8an missade A/J 20 min då Jesper hoppa över en slinga i körbeskedet med 2 kontroller, dom åkte och leta på fel ställe innan de upptäckte missen.
På sista sträckan var det lite vägval med bl.a. en vägrätning utan kontroll innan de kom till en korsande väg där PK 145 stod efter korsningen men den rätta vägen (gräs-stigen) smet ut 2 meter före skylten. Efter 50 meter på stigen stod den rätta PK 144, det var bara 3 som hitta direkt medans övriga blev överraskade och vände för att leta mellan 5 och 60 min. Stefan/Roine tappade närmare 20 min men kom ändå 4a i tävlingen, 4 min före Janne/Kent. Nora MKs Kjell Carlsson/Torbjörn Johansson tappade över 2 tim när dom fastna i sanden på fel väg utanför banan när dom leta efter 144an.
De 30 min som A/J tappade på de 2 stora missarna räckte ändå till klass 3a, 19 min efter segrarna och 23e plats totalt 12 min före C/D. Ideala körtiden var 126 min och segrarna var bara drygt 16 min sena. Lagtävlingen vanns av Almunge MK före Ludvika MS och Rasbo MK. Stefan Annala åker för Kolsva NS så S/R får ej ingå i RMKs lag.
KLASS A
1. Haraldsson/MikaelA-son DRC 16.17
2. Mikael/MattiasHolmgren AMK 23.53
3. Göran/AndersKällström AMK 29.15
4. Stefan/Roine J-son KMS/RMK 40.28
5. JanS-bom/KentRomppala RMK 44.28
21. ClaesO/DanielRomppala RMK 111.37
KLASS ÖVRIGA
1. Sigge/ThomasHenriksson LMS 79.55
3. AndreasL/JesperEklund RMK 98.59
NM
VARDELÖPET, GRINDSTED MOTOR KLUB
Lördagen den 8 maj började Danmark 99-års serie vid Varde 1 mil norr om Esbjerg på Jyllands västkust vid Västerhavet. Dan inleddes kl. 11 då vice borgmästaren tog emot deltagarna i Byrådsalen vid Varde gamla rådhus medans det utkommenderade hjemme-politiet (hemvärnet) bevakade våra bilar och höll ordning på torget där starten skedde från startramp, sen följde en stadig lunch vid Rådhussalen som stan bjöd på.
Banan var 13 mil lång med inledning i stan första timmen på svårorienterad militärmark och renings-verk. Sen bar det västerut mot Oksbol och Ål, Vrogum och Blåbjergs svårorienterade klintplantager där inte mycket stämde med kartorna. Respittiden höjdes till 330 min och Sölve/Jesper hade bara 5 min kvar på den medans sent startande Stefan/Roine hade 27 min över där dom leta alldeles själva och kom i mål efter 11 tim. De letade i 30 min för att komma från en TK då dom inte hade nån kompass så de visste inte från vilket håll de anlände till TKn. 3 km före mål leta Lasse/jag i 30 min innan jag kom rätt men sen skrev jag ett slarvigt (oläsbart enligt tävlingsledningen) S på sista kontrollen så vi fick 35 pr för det.
Andreas Linden sluta jobba i Åres skid-backar 1a maj och skulle med som åskådare men Kolsvas Per Andersson saknade förare till sin Subaru så Andreas körde 3 tävlingar. Efter att vi åkt bra på torsdan och fredan kom vi ner på jorden igen då de 7 förstaplatserna togs av finländare. Harald/Jan Söndegaard vann som vanligt danska klassen med 215 pr före Niels Holst/Jörn Mörups 350 pr.
UTLÄNDSKA KLASSEN
1. RolfFelin/ErkkiLaakso SF 695 pr
2. RistoEronen/KariLehtonen SF 713 pr
3. MLeppenen/StefanÅstrand SF 762 pr
8. Mikael/Mattias Homgren S 899 pr
10. LarsThorgren/SörenEklund S 944 pr
15. StefanAnnala/RoineJ-son S 1.033 pr
22. AndreasLinden/PerA-son S 1.759 pr
25. Sölve/Jesper Eklund S 1.915 pr
MSO
BERGBYRUNDAN, FILMS MK
Lördagen den 1 maj började årets serie i Tobo med tävlingscentrum vid Skytte-paviljongen. Banan började norrut mot Tobo och snurr vid Österrike sen mot Örbyhus,2a öster om Upplanda. Dit hade 6 stycken klarat sig utan prick, sen började det vid Bergbybanan där Sölve/jag kom baklänges in i TKn efter att vi svängt lite tidigt. Nästa sträcka gick på skogsvägar västerut mot Eskesta, här fick Jens/Jesper stopp när batteriet gav upp men en privatperson dök upp med starthjälp efter 25 min.
Den krogiga Freboskogen intogs innan Gåvastbo och Smedbo. Sista sträckan runt Exarby blev intensiv. Efter omöjliga Holmgrens kom Stefan/Roine. På korta banans sista sträcka bröt Lars-Erik/Monica Lindell när golfen strejka. Prova bilsport-banan vanns av Linda/Björn Johansson påhejade av pappa Sten. Kolsva MS vann lagtävlan före Almunge MK och Rasbo MK.
KLASS A
1. Mikael/Mattias Holmgren AMK 2.07
2. Stefan Annala/RoineJ-son RMK 5.41
3. AkiJärvinen/UlfA-son BMK/ÄMK 6.43
5. JanSödblom/KentRomppala RMK 8.03
6. Sölve/Sören Eklund RMK 11.16
15. ClaesOhlström/DanielR-a RMK 32.33
KLASS ÖVRIGA
1. PeerBrådner/HåkanNilsson T.W 35.49
2. C-GB-gren/KennethK-son SKMK 39.19
7. Jens/Jesper Eklund RMK 61.15
10. FredrikB-ström/GertL-berg RMK 80.30
KORTA BANAN
1. MagnusJ-son/L-Mhessleryd KMS 10-30
9. AndersS-son/Bengt G-son RMK 53.10
Lars-Erik/MonicaLindell RMK Utgått
PROVA BILSPORT
1. Linda/Björn Johansson RMK 1.15
2. Erik-son/FredrikMyrberg FMK 8.17
VIRSBOSNURREN, KOLSVA MS
Lördagen 22 maj, på pingstafton, åkte vi en lång 20 milatävling runt Virsbo. Inledningssträckan gick österut mot Salbohed och Fläckebo med avslutning vid Ramnäs. Den inleddes intensivt men tappade tempot ganska snabbt så det blev närmare 30 min väntan innan man kunde åka in i TKn. Str 2 på en plan vid Ramnäs station var mycket publikvänlig och intensiv med 40 kontroller runt busksnåren. 3an gick västerut på skogsvägar mellan Ramnäs och Virsbo där fick Stefan/Roine problem och fick 4.33 pr efter lite skruvande. Några felutsatta kontroller gjorde att det blev onödigt stressigt för oss andra. Efter paus kom en kort bit i en grusgrop vid Virsbo.
På 5an fick vi angivelser på vägar som inte var framkomliga och en luddig angivelse som tog oss in till en bemannad PK från fel håll och fick åka 1 km extra för att komma rätt in. Rödljus vid ett vägbygge vid Västervåla tog också tid medans sträck-tkn stod 200 m förbi angivelsen på en plan, banläggarslarv enligt min mening.
Sista sträckan var 1 timme lång och gick förbi Ängelsberg och vid Karbenning var återigen en väg angiven som vi inte skulle åka, sen såg vi inte en PK på stora vägen innan Hörnsjöfors, det blev en mil extra när vi fick vända och hitta kontrollen, den stod på en busshållplats, vi hade legat bakom en tävlande samtidigt som vi fick möte så vi hade inte sett den. Ett liggande jakttorn skymde infarten på en vägslinga på skogen mot Virsbo det var långt att vända för de som missa, sen följde några felplacerade OK-tavlor så S/S hade bara 7 sek över vid mål-TKn.
Andreas/Jesper hade inköpt ett entreprenad-batteri med bra kapacitet så det skulle inte bli nåt elstopp men på väg till start stanna Saaben i alla fall 1 mil norr om Västerås i sommarens första regn. Nu var det bränslepumpen som fått nog. Vi vände och böt bil på trailern, leta upp OK macken i Surahammar som turligt nog hade en pump (hyllvärmare) kvar, det är inte lätt att få tag på en pump kl 17 en pingstafton. Efter mekandet hann vi inte till starten utan fick starta sist, när nu bilen fungerade kom dom in som klasstvåa. Lars-Erik/Monicas Golf fungerade denna gång och de blev även 2a på korta. GRATTIS. Tack vare dessa båda klasstvåor vann RMK lagtävlan före Ludvika och Almunge.
KLASS A
1. Mikael/Mattias H AMK 10.26
2. Lars Karlsson/L-E Eriksson LMS 11.35
3. Haraldsson/Mikael A-son DRC 11.38
5. Sölve/Sören RMK 14.26
6. Jan/Kent RMK 14.57
13. Stefan/Roine KMS/RMK 21.36
KLASS ÖVRIGA
1. P-L/Peter A-son Mellansjö MK 29.01
2. Andreas Linden/Jesper RMK 32.29
KORTA BANAN
1. AndersJ-son/MarcusClaar SBOK 36.09
2. Lars-Erik/Monica RMK 36.37
ÖVRIG BIL-O
SUNNERBORUNDAN, LJUNGBY MK
Fredagen den 4 juni körde vi 11 mil varav 3 0-sträckor var 65 km väster om E4an söder om Ljungby förbi Nöttja till avslutningssträckan vid Trarydssågen. LasseT/jag missade en kontroll före en TK men vi fick bara tidsremsor så vi kunde leta oss tillbaka på en parallellväg för att hitta kontrollen för att i stället skriva fel på en tavla på sträckan efter med 10 straffprick. På sågen blev det också några missar.
KLASS A
1. Börje Fred-son/Ulf A-son ÄMK 9.16
2. BjörnH-son/ClaesNideborn LMS 17.02
5. Lars T./Sören E MMK/RMK 22.57
ELMESNURREN, ÄLMHULTS MK
Lördagen den 5 juni fortsatte vi i Småland med start 2 mil öster om Älmhult vid Häradsbäck. På en bana som var 10.5 mil med 4 sträckor på 45 km. 1a sträckan inleddes på en såg innan mörka skogen tog över och en felplacerad PK bakom ett par trän, utanför vägbanan vid ett vägskäl, på 10:000-dels kartan missades av bl.a. oss. Det tog 6.30 att hämta den, det blev ingen strykning av sträckan trots det tydliga felet. 2an gick på fina skogsvägar söder om samhället men den var lättorienterad så vi klara tiden lätt.
Nästa var 3 minuter vid Knoxhultsågen innan den svåra avslutningssträckan vid Horgemo där vi åkte MHFs RM 1979, det hade inte varit nån tävling där sen dess. Svåra ljungstigar och trångt mellan stenar och när sista PKn hittats skulle man snett bakåt höger på en osynlig stig.
KLASS A
1. S-I Arnesson/YngveE-son HMK 10.28
2. Jonas/Per Hellander LMS 16.27
4. Lars T./Sören E MMK/RMK 21.57
UTLÄNDSK BIL-O
VIII KUTUNKIERROS-FM, KIIKOISTEN AUTOSUUNNISTAJAT
Lördagen den 20 februari var vi 6 svenska ekipage som åkte över till Finland och åkte den 1a deltävlingen i finska mästerskapet. Den hölls 15 mil norr om Åbo vid Kiikonen, mitt emellan Björneborg och Tammerfors, där 65 km hade plogats på åkrar och grustag enkom för tävlingen. Tävlingen gick söderut och vände vid Kokemäki.
Jag läste åt Jan Sundgren från AMK, det var en riktig vintertävling på isvägar. Jag måste tömma blåsan strax före en TK men under tiden kom några bilar så Janne åkte iväg för att inte stå i vägen. När han vände så stannade han och jag hörde att han skrek fula ord, när han kom och hämta upp mig hade dörrn åkt upp, kartlampa och kartbräde åkte ut under bilen, så när vi skulle åka fattades kartorna som låg lösa. Det tog över 20 min innan vi hittade dom upp och ner i snön, då hade redan backlampan, trippmätarna och handsökaren slutat fungera för säkringarna small i ett.
Efter 4 tim fick vi ordning på det när vi klöpp av kabeln till backlampan som jorda. Den sista timmen fick vi åka på ett par åkrar som plogats där snövallarna var så höga så inte ljuset nådde över, det var som att åka i en tunnel. Det tog 8 timmar att ta oss till mål. Efter prisutdelningen tog vi oss till Åbo och var där vid 6-tiden och sov i bilen 2 timmar tills färjan anlände och en skön koj.
RESULTAT
1. Rolf Sjöberg/Riku Rousku SF 842
2. M Läppenen/Stefan Åstrand SF 1.616
3. J Bärlund/Jorma Ramstedt SF 1.924
55. AkiJärvinen/UlfAndersson S 11.097
56. Jan Sundgren/Sören Eklund S 12.761
60. StefanAnnala/RoineJohansson S 18.647
STATOIL-LÖPET, AARHUS AK
Lördagen den 20 mars kördes 1a deltävlingen i danska mästerskapet, åter läste jag åt Janne S och var enda svenskar men vi fick starta först och höll undan så vi var även första bil i mål efter 4.5 tim. Banan kördes vid Jyllands östkust med start/mål vid Lindsved 1 mil norr om Vejle och gick österut runt orterna Hedensted och Lösning (passande namn). Tidsmässigt var vi med, men 26 tavelmissar och 19 extratavlor talade ett annat språk.
KLASS ELITE
1.Harald/Jan Söndegaard DK 133
2.LarsPalle/ÅgeKirketorpJensen 172
3.Niels Holst/Jörn Mörup DK 194
25.Jan Sundgren/Sören Eklund S 913
FEDDET-CAMPING LÖPET, NAESTVED MK/KÖGE OG OMEGNS AK
Lördagen den 10 april var det dags för 2a deltävlingen i DM vid en camping 1 mil söder om Fakse, 10 mil söder om Köpenhamn, på Själlands östkust. Nu åkte jag med Nora MKs Kjell Carlsson och fick en stressig nerresa då han åkte tävling i Skinnskatteberg på fredagskvällen. Vi kom i väg från Örebro strax efter 8 men hann ändå med 12.30 färjan från Helsingborg, sen var det bara 14 mil kvar i Danmark så vi hann snabbtvätta innan starten kl 16.
5 timmar bakom kartan väntade, där sista timmen kördes på halvön söder om Feddet camping. Vi hängde med bra på tiden och 1 tavelmiss men 7 extra kontroller blev en bra 11 plats. Vi återkom till moder Svea och somna i Helsingborg strax efter 1 på natten.
KLASS ELITE
1. Harald/JAn Söndegaard DK 37
2. HenningAndersen/LeifLarsen DK 84
3. SteenOlsen/HenrikJörgensen DK 84
11.Kjell Carlsson/Sören E S 146
TORSDAGSLÖPET, VEJEN OG OMEGNS MK
Torsdagen den 6 maj var starten vid Holsted 3 mil öster om Esbjerg på Jyllands västsida. I samband med NM-tävlingen hade danskarna 2 extra tävlingar dagarna före när vi i alla fall var där. Sölve blev tvärsjuk så det var sängläge som gällde, men den svenske NM-domaren Lars-Ivan Carlsson från Kolsva MS hoppade in som Saab-förare, men de missade respittiden med några minuter. Växellådan i Stefan/Roines Mazda rasade 50 meter före mål på transporten så de frihjula in. Dom hämta en trailer och körde bilen till Nörrevold AUTO i Varde som hade NM-service under tävlingsdagarna.
KLASS ELITE
1. Kaj-OleJensby/KajLindJensen 13
2. HardyMadsen/BentJ Petersen 14
UTLÄNDSKA KLASSEN
1. Per/Ulf Andersson S 61
2. JoukoLehtinen/JariKulmala SF 72
3. Yvonne/Ola Carlsson S 95
4. Lars Thorgren/Sören E S 116
5. StefanAnnala/Roine Johansson S 120
22. AndreasLinden/PerAndersson S 361
L-I Carlsson/JesperEklund S Öv resp
FREDAGSLÖPET, IKAST & OMEGNS MK
Fredagen den 7 maj var tävlingen vid Sönder Felding 5 mil nordost om Esbjerg med Jan Söndegaard som banläggare. Banan gick strax norr om samhället och L/S startade först och höll undan för kopplet. Stefan/Roine var ner till bil-verkstan tidigt på fredagsmorgon och fick hjälp att få fram en begagnad växellåda som skulle komma på eftermiddan, verkstan fixade det och vid 17-tiden var bilen körklar. Arbetet bjöd verkstan på men vi låna i hop danska mynt till växellådan, fin service. Sölve hade kryat på sig så han tog hand om ratten själv. Nu hade finnarna fått upp tempot och trångde sig in i täten.
KLASS ELITE
1. FlemingJensen/BentMikkelsen 112
2. BörgeHolm/Sven-Erik Hedevagn 120
UTLÄNDSKA KLASSEN
1. JoukoLehtinin/Jari Kulmala SF 240
2. RistoEronen/Kari/Lehtinen SF 385
3. TimoVilenius/Ari-PekkaEurén SF 391
4. Lars T/SörenE S 395
12. Andres L/Per A S 477
14. Stefan A/Roine J S 507
23. Sölve/Jesper Eklund S 750
SM DELTÄVLING 2 1999, VILLOSPÅRET 2:a försöket
Rasbo MK är arrangör för den 2a SM-deltävling med start i Uppsala och 9 sträckor på 11 mil. Totalt blir tävlingen 16.5 mil, som DU förstår går det åt många funktionärer, känner DU dig manad ring så slipper vi jaga DIG, vi har fullt upp med banarbetet.
Tackar på förhand. Sören med hjärngänget.
/ Sören Eklund © 1999
1999-2, Klubb nytt, Rasbo MK, årgång 36
SÖRENS O-TREVLIGA SIDOR & BILORIENTERING
För 32:a året i följd kördes denna Bil-O serie i Uppland. 1968 startades tävlingarna, då som vårtävlingar i RMK:s regi helt och hållet. Under 70 och 80-talet kom fler klubbar att haka på och i år arrangerade fem olika klubbar tävlingar.
Serien omfattar C och B kartläsare, men även Prova bilsport (PB) och A-kartläsare får åka utom tävlan. Nytt för i år var att man i PB provade med att tavlorna nu numrerades i körordern, för att därigenom förtydliga banan och att man lättare skulle veta var man är någonstans. Ett lyckat grepp visades det sig för inget PB-ekipage var utanför respiten i någon av tävlingarna vilket nog var första gången i seriens historia.
RASBO
Först ut var RMK fredagen den 1 oktober. Start och mål i bygdegården. Bernt och Elisabeth hade i år strängat en bana söderut över Gråmunkehöga -Funbo - Lagga - Danmark - Locksta - Jälla och en avslutande sträcka inne på Rörken. Fyra sträckor för C och B, två för PB. Totalt startade 22 st.
I B-klassen triumferade Roffe och Stefan. Prickfri körning fram till Rörken och med bara 3,43 prick där var man över fyra minuter före tvåorna. Prickfria fram till sista sträckan var också Lars-Erik och Monica i klass C och ledde klassen då övriga tagit prickar på någon av sträckorna. Efter en fin avslutning på Rörken blev dom tvåa endast 6 sekunder efter segrarna.
Otur hade Anders och Bengt eftersom Opeln gick varm på Rörken. Motorn kokade, stannade och lång tid gick innan ordning på tempen och vatten fixades så dom valde att kasta in handduken denna gång. I PB lånade Jens farsans V4, tog med sig flickvännen Jenny i högerstolen för att hon skulle få prova på denna fantastiska form av motorsport, (Jenny spelar normalt med i Storvreta-Uppsalas damelitlag i innebandy). Lennart satte dottern Emma bakom kartan i en 99:a. Prova ville även gamle O-karträven Sten Johanssons adepter Linda och Björn, så i en Renault 5 drog dessa iväg.
Jens och Jenny lyckades riktigt bra i första försöket och hade minst med prickar. (Dags för vissa att lägga klubba och boll åt sidan och satsa på motorsport kanske…) Lennart och Emmas prickar gjorde en 4:e plats. Linda och Björn med en tavla fel tappade placering till 6:e.
Resultat
Klass B
1. Rolf och Stefan Mattsson RMK 3.43
Klass C
1. Niklas Cedstedt/Johan Jakobsson SkMK 4.46
2. Lars-Erik och Monica Lindell RMK 4.52
6. Jonas Nordström/Jonas Eklund RMK 18.39
Anders Sigfridsson/Bengt Gustafsson RMK Utgått
Klass PB
1. Jens Eklund/Jenny Andersson RMK 19.48
4. Lennart Olárs/Emma Grans RMK 45.08
6. Linda och Björn Johansson RMK 59.45
ALMUNGE
Nästa klubb var AMK den 8 oktober. AMK har för vana att variera startplats och tävlingsområde så i år var start och mål lagt i Läby. En grusgrop inledde tävlingen därefter fortsatte banan över Sätuna - Tensta - Viksta - Älby och avslutades för B och C-klassen i samma grusgrop där sträcka ett gick. Antal startande denna kväll: 32 st.
I B-klassen var Roffe och Stefan på hugget och ledde när man kom till gropen andra gången, då rann tiden i väg och placeringen denna gång blev tvåa, drygt 5 min efter Ottossons från Film. I C-klassen hade Kent och Janne bytt plats. Sträckseger på första sträckan och hyfsad tid på sista gjorde att klassegern var i hamn då dom nollade däremellan. Sträcksegern på sista togs av Andreas och Johan och med bra körnig innan räckte detta till placering två, halvminuten efter Kent och Janne. När sen Lars-Erik och Monica samt Örjan och Jonas följde upp på 5:e resp. 6:e plats var det en lyckad dag för RMK. Några som inte kom överens med grusgropen någon gång var Anders och Bengt men denna gång fungerade bilen i alla fall så det var i alla fall positivt.
I PB fick Linda och Björn till det utan tavelbom denna gång, andra plats, ca 4 prick från seger. Jens hade denna gång lånat brorsans V4 eftersom Sölve och Jesper tagit förra veckans vinnarbil för att tävla i Finland. Jenny som var på långresa för innebandymatch ersattes av Marcus som är jobbarkompis med Jesper och han ville också prova på. Med två felskrivna tavlor placerades ekipaget på 6:e plats.
Resultat
Klass B
1. Lennart och Kenneth Ottosson FMK 17.19
2. Rolf och Stefan Mattsson RMK 22.42
Klass C
1. Kent Romppala/Jan Södblom RMK 10.57
2. Andreas Lindén/Johan Johansson RMK 11.26
5. Lars-Erik och Monica Lindell RMK 14.29
6. Örjan Stråle/Jonas Eklund RMK 22.07
13. Anders Sigfridsson/Bengt Gustavsson RMK 39.37
Klass PB
1. Ilpo Gumse/Patrik Jansson MKO 4.32
2. Linda och Björn Johansson RMK 8.44
6. Jens Eklund/Marcus Widerberg RMK 28.15
ORION
Tredje klubb att köra tävling var MK Orion från Hallstavik. Start och mål vid Sipsjöbanan. Första sträckan startade i Häverödal och därefter gick banan över Häverö - Bergby - Trästa - Häverö igen sedan upp mot Herräng tillbaka mot Hallstavik och avslutningsträckan på klubbens folkrace och motocrossbana Sipsjöbanan. 36 ekipage kom till start denna fredag 15 oktober.
Inför sista sträckan var hela 8 ekipage utan prickar i klass C samt 5 st i klass B. Lars-Erik och Monica var bland de 8 prickfria och hade skaffat sig ett bra utgångsläge inför avgörandet. En fin avslutning gjorde att andraplatsen bärga-des, för hemmaåkarna Jari Styrman/ Björn Mattson rådde man förstås inte på. Andreas och Johan samt Anders och Bengt var inte bland de 8 prickfria på inledningssträckorna och med onödiga prickar på sista var man inte med på 10-bästalistan i slutsummeringen. Bland annat spökade infarten från depåområdet till själva banan där man inte skulle köra själva huvudinfarten utan en mindre parallell publikväg inne i skogen. En tavla många hade bekymmer att hitta.
Även Roffe och Stefan hörde till de prickfria inför slutet och med ett duktigt tempo där blev en andraplats belöningen denna dag i klass B. PB som körde två sträckor vanns av Frisk/Björkeland med endast 2 förseningssekunder. Linda och Björns prickar parkerade ekipaget på 5:e plats. Markus hade denna gång Sölve som förare och placerade sig som 7:a. Lennart och Emma fick 10 prick för en tavla och hamnade längre ner på listan.
Resultat
Klass B
1. Aki Järvinen/Peter Andersson BMK/MMK 3.30
2. Rolf och Stefan Mattson RMK 4.43
Klass C
1. Jari Styman/Björn Mattsson MKO 3.30
2. Lars-Erik och Monica Lindell RMK 4.50
11. Andreas Lindén/Johan Johansson RMK 13.35
12. Anders Sigfridsson/Bengt Gustafsson RMK 17.07
Klass PB
1. Mats Frisk/Roger Björkeland V:ås 0.02
5. Linda och Björn Johansson RMK 12.20
7. Sölve Eklund/Markus Widerberg RMK 15.56
12. Lenart Olárs/Emma Grans RMK 37.25
Utom tävlan
2. Niklas Cedstedt/Jonas Eklund SkMK/RMK 5.33
RIMO
Fredagen den 22 oktober var det så MK Rimos tur att arrangera sin deltävling. Start och mål samt avslutningssträckan vid Ticksta motorstadion. Start för O-sträckorna var vid Ekebyholm, vidare över Rånäs, runt Ubby ner förbi Fasterna, över Alhamra förbi Gökan till Adolfsberg söder om Rimbo. Transport till Björn Waldegårds Ticksta gård där sista sträckan startade upp mot motorstadion. PB stoppade vid framkomsten till banan medans övriga snurrade vidare inne på motorområdet. En OK på ett avsnitt som kördes flera gånger hade placerats i en liggande tunna för att inte avslöjas för tidigt, problemet blev därför att man måste stanna exakt mitt för öppningen för att ha en minsta chans att läsa av bokstaven. Många hårda ord hördes från flera när tavlan till slut hittades.
32 bilar ställde upp. Örjan och Jonas hade ett gyllene utgångsläge denna gång inför Tickstasträckan då man var ett av de tre prickfria ekipagen men alltför mycket snurrningar och en tavelbom byttes raskt till ras i listan. Johan som denna gång hade Jesper som chaufför blev nu bästa RMK:are på en 6:e plats. I PB var återigen Linda och Björn bäst från Rasbo. 13,5 prickar skilde till Sölve och Markus.
Resultat
Klass C
1. Kennet Karlsson/Jan Sundgren SkMK/AMK 5.47
6. Jesper Eklund/Johan Johansson RMK 18.10
9. Örjan Stråle/Jonas Eklund RMK 28.32
10. Anders Sigfridsson/Bengt Gustafsson RMK 43.45
Klass PB
1. Karl Sköld/Carl Wennertorp 7.33
4. Linda och Björn Johansson RMK 19.11
7. Sölve Eklund/Markus Widerberg RMK 32.47
SKEPPTUNA
Finaltävlingen hölls i år av Skepptuna MK sista fredagen i oktober. Från starten vid folkracebanan vid Ekbacken följde tre OK-sträckor söder och österut via Lunda och Närtuna för att avslutas med en kort intensiv sträcka inne på folkracebanan. Från parkeringen vid klubblokalen där målet låg kunde tävlande som gått i mål roa sig med att studera konkurrenternas felkörningar till allmän munterhet. Att hålla ett högt tempo och hitta rätta riktningarna och körvägarna på en folkracebana i mörka natten är inte så lätt alla gånger.
På denna tävling fick även PB-klassen chans att prova riktigt onumrerat körbesked på sista sträckan som då inte ingick i tävlingen. Vi hoppas att de som kört PB under hösten nu tar steget upp till C-licens och blandar sig in i striden i en tävlingsklass.
30 tävlande deltog i finaltävlingen. Roffe och Stefan som strulat på 3:e sträckan och tagit drygt 6,5 prick på O-sträckan kunde med en bra avslutning knipa andraplatsen i B-klassen. Tur hade dom att konkurrenterna med mindre tidsprick belastades med tavelprick och hamnade efter i resultat-listan.
Andreas styrde denna gång åt Janne Sundgren från AMK. Prickfria fram till sista sträckan och snabbast av C-åkarna där gjorde att Andreas stod som klubbens representant på prispallens översta steg denna gång. Lars-Erik och Monica som körde sin fjärde tävling i serien var även denna gång prickfria efter OK-sträckorna. Återigen skulle alltså specialkartorna avgöra prickantalet för paret. Stora bekymmer på avslutningssträckan gav 8,5 prick och eftersom att det var små skillnader mellan toppekipagen denna gång blev det en slutlig 8:e plats. Otur eftersom tidigare toppresultat gav paret chans till seger i höstserien där resultaten från de fyra bästa tävlingarna räknades. Jesper och Johan nollade denna kväll endast en av OK-sträckorna så en hyfsad slutsträcka hjälpte inte upp placeringen nämnvärt.
Anders och Bengt fick stryk av Lindells med en sekund på sista men hade även tagit prickar tidigare. Örjan och Jonas med kanonkörning som gav tredje bästa tid på sista hade sumpat topplaceringen genom att dra på sig över 13 minuters försening på tredje sträckan. Det var synd.
I PB var Sölve och Markus bästa RMK:are denna gång på 5:e plats. Lennart och Emma placerade sig närmast efter medans Linda och Björn körde fast med bakhjulet i ett dike när man skulle vända på första sträckan. Många minuter gick innan man kom upp på vägen igen. Sista PB-sträckan avslutades i alla fall med 0 prick men att prova folkracebanan avstod de då lite av luften gått ur redan vid dikesvisiten.
Resultat
Klass B
1. Klas-Göran Karlsson/Leif Larsson Rimo 1.07
2. Rolf och Stefan Mattsson RMK 8.34
Klass C
1. Andreas Lindén/Jan Sundgren RMK/AMK 2.50
8. Lars-Erik och Monica Lindell RMK 8.31
11. Jesper Eklund/Johan Johansson RMK 9.33
13. Anders Sigfridsson/Bengt Gustafsson RMK 12.58
15. Örjan Stråle/Jonas Eklund RMK 17.22
Klass PB
1. Mikael Åhman/Gerhard Högberg Film 1.10
5. Sölve Eklund/Markus Widerberg RMK 6.27
6. Lennart Olárs/Emma Grans RMK 16.59
8. Linda och Björn Johansson RMK 26.55
SLUTSTÄLLNING 1999
Genom en seger och tre andraplatser kunde Roffe och Stefan följa upp fjolårets seger i klass C och i år vinna B-klassen 3 poäng före Ottossons från Film Grattis grabbar. Vilken serievinst ska ni ta år 2000, kanske MSO?
I klass C kunde förre RMK:aren Malcolm Olofsson tillsammans med Bo Eliasson ta hem serien, detta trots att man inte tagit någon delseger, men med jämna 3:e och 4:e platser lyckades man vinna med en poäng. Av RMK:arna hamnade Lars-Erik som trea bland förarna och Monica som fyra hos kartisarna endast tre poäng från seger.
I PB utom tävlan lottades priser ut vid tävlingarna då ingen serie finns för denna klass.
Resultat totalt
Klass B
1. Rolf och Stefan Mattsson RMK 114 p.
Klass C Kartläsare
1. Bo Eliasson Kolsva 106 p.
4. Monica Lindell RMK 103 p.
7. Johan Johansson RMK 90 p.
11. Jonas Eklund RMK 84 p.
13. Bengt Gustafsson RMK 72 p.
18. Jan Södblom RMK 30 p.
Klass C Förare
1. Malcolm Olofsson Kolsva 106 p.
3. Lars-Erik Lindell RMK 103 p.
10. Andreas Lindén RMK 77 p.
12. Anders Sigfridsson RMK 72 p.
13. Örjan Stråle RMK 60 p.
16. Jesper Eklund RMK 43 p.
18. Kent Romppala RMK 30 p.
/ Sölve Eklund © 1999
Lillkyrkasnurren, Nora MK, 14/8
Med längtan och förväntan åkte vi till startplatsen vid Lillkyrka där säsongen startade rekordtidigt då Nora MK körde sin MSO-tävling på nytt datum helgen före den planerade höststarten. Eftersom hela sommaren ägnats åt banläggning, i både praktisk och teoretisk form, så sög det ordentligt i bilo-tarmen och tävlingen var också viktig som uppladdning inför svenska NM-deltävlingen i Västerås helgen därpå.
Ringrosten visade sig direkt då det blev stora problem att hitta bygdegården, där vi startat otaliga gånger förut och ligger 500 meter norr E18/20, genom att utbyggnaden av motorvägen skapat ny infart på provisoriska vägar. Nåväl, alla hittade slutligen starten (även vi) och efter det vanliga dösnacket med konkurrenterna så satt vi äntligen i startkön på första sträckan som var direkt utanför samlingsplatsen. Det vanliga pirret i magen, nervositet blandad med kämpaglöd, infann sig när bilen framför gjorde sig beredd att starta. Då, 3 min före start, upptäckte jag att kaffepannan inte lyste och att inga fungerande pennor fanns i bilen. Vi startade 30 sekunder för sent efter att Stefan sprungit och lånat ett par pennor och jag provisoriskt lyckats laga kabelbrottet.
Första sträckan var rätt trevlig med ett flertal inklipp på en backstreckskarta som varje gång innebar svåra avhopp på gamla vägar som bara hade nödtorftigt röjts. Gräs- och ljungvägarna var lika svåra att hitta i terrängen som karttecknena var på de murriga urklippen. Då tävlingen var onumrerad, och i vårt stressade tillstånd, var det med nöd och näppe vi fick med oss första tavlan som stod bara 200-300 meter efter start på en gräsväg alldeles bredvid motorvägsbygget och vars avhopp syntes ifrån parkeringsplatsen. Det var också hela tävlingens största svårighet och IK-kontrollen missades till och med av några av segeraspiranterna.
Andra sträckan gick på en bred asfaltväg och var lagd bara för att förflytta oss upp till det egentliga tävlingsområdet.
De följande sträckorna kördes på ett välanvänt hedparti där tävlingen skulle avgöras. Efter att ha satsat fullt i en halvmil på de mer än lovligt steniga stigarna och fått en mängd genomslag av det häftiga slaget beslöt vi att ta det lugnt och spara bilen till nästa helg. Körde därför resten av tävlingen lugnare och utnyttjade möjligheten till att få en genomkörare inför NM:et i Västerås. Janne / Kent, som inte hade anledning att spara på krutet, satsade för fullt och kom undan med blotta förskräckelsen när de dammade på en sten med vänster framhjul så de studsade över och flög in i ett stort träd på motsatt sida. De lyckades dock ta sig vidare och kom i mål på en topplacering fast med en ännu fulare bil än vid starten.
Haraldsson/Andersson vann överlägset efter en i vanlig ordning fin uppvisning i snabbhet både i körning och kartläsning. Deras ytterst brutala framfart kunde ha tagit slut när de idkade två-hjuls-åking i en lång nerförsbacke på en ljungstig och ändå lyckades undvika alla stubbar, stenar och träd.
Långa A
1. M. Andersson/HE Haraldsson DRC/LMK 03:33
4. Roine Johansson/Stefan Annala KMS/RMK 14:47
9. Sölve/Sören Eklund RMK 19:33
12. Jan Södblom/Kent Romppala RMK 22:42
Klass övriga
1. Stefan/LO Pettersson St Sunby MK 28:41
7. Bengt Gustavson/K. Söderqvist RMK/ÖMK 1:13:41
GuttstaFnurren, Kolsva MS, 20/8
Stefan hade blivit tillfrågad om att lägga förtävlingen till svenska NM-deltävlingen, och åtagit sig det, vilket inne-bar att jag, Roine, såsom kartläsare kände mig förpliktad att ställa upp med lite handräckning. Oscarsson sa att NM:et skulle bli svårt så Stefan och jag kom överens om att lägga en svår tävling så att utlänningarna skulle få rätt försmak om vad svensk orientering är för något. För att det inte skulle dra ut på tiden så blev tävlingen mycket kort, 5 o-sträckor på sammanlagt 52 minuters idealtid, men med utmaningar hela tiden och i princip bara gammaldags vägrätningsorientering.
På fredagsmorgonen nåddes vi av det chockartade beskedet att Sören gått bort och kontrollutsättningen slutfördes i ett grått töcken efter att vi tagit det svåra beslutet att trots allt försöka genomföra tävlingen.
Att min värste konkurrent och bäste kompis sedan 60-talet, i och utanför bilo-skogen, inte fanns mer gick inte att förstå. Nästan varje gång vi träffats under sommaren för att arbeta med vår SM-tävling hade vi talat om att den här tävlingen, GuttstaFnurren, skulle bli den första tävlingen som vi inte lade tillsammans utan att för första gången på nästan 30 år skulle en av oss få åka en tävling som den andre lagt. Hela tiden under arbetet med banan hade tankarna på hur Sören skulle tänka och tycka, direkt eller indirekt, styrt utformningen av körordern och jag visste precis vilka platser jag skulle försöka uppsöka för att se om han blev lurad av våra finter. Genom att begrava mig i arbetet med förberedelserna och genomförandet av tävlingen kunde sorgen och tomheten trängas undan tillfälligt även om det var Stefans och de övriga i klubbens förtjänst att tävlingen kunde genomföras.
När de tävlande nåddes av det chockartade beskedet vid samlingsplatsen blev stämningen givetvis dämpad men vi beslöt alla, tävlande och funktionärer gemensamt, att vi hedrade Sörens minne bäst genom att befinna oss i hans älskade bilo-skog och efter en tyst minut så började tävlingen.
Svårigheterna var kvalificerade och många trots den korta banlängden och de fyra första sträckorna hade en mängd vägrätningar som vissa var verkligt svårlösta.
Första sträckans sjätte tavla var en vägrätning inne på en vägrätning och de många timmarnas jobb med tredubbel brobyggning, gräs- och buskröjning gav full banläggarutdelning då ingen lyckades få med tavlan direkt och trots att tävlingen var numrerad så var det många som saknade skylten i sitt kontrollkort.
Andra sträckan innehöll bland annat ett parallellförflyttat vägnät runt Färna portar där kartläsarens uppmärksamhet krävdes för att inte missa fyra tavlor på raken.
Tredje, fjärde och femte sträckorna kördes i samma, mycket begränsade, område runt Gunillbo kyrka. Femte sträckan kördes som ren skissåka men dess vägar fanns bara undantagsvis med på de kartor som utnyttjades på föregående sträckor. Svårigheterna blev inte mindre då Stefan genom visst detektivarbete lyckats få tag på en ekonomisk 20:000-dels karta från sekelskiftet.
Av naturliga skäl deltog inga bilar ifrån Rasbo utan tävlingen vanns efter en minutstrid av Knubbe och Borri från Ludvika strax före de omöjliga danska bröderna Söndergaard.
Resultat
1. Lars Karlsson/LE Eriksson LMS 53.55
2. Harald/Jan Söndergaard DK 54.26
3. Dan Liljendahl/H. Krefting MöMK 66.41
Arosgurkan, NM Sverige, 21/8, SMK Västerås/Enköpings MK
Efter en sömnlös natt i Kolsva var det tungt att försöka koncentrera sig på NM:et. Chocken gjorde visserligen att man fortfarande inte riktigt fattade att Sören var borta men känslorna bröt igenom ibland och det som måste ordnas kändes svårt att klara av. Tomheten förstärktes av att se och prata med alla vänner på samlingsplatsen som, liksom jag, ville och behövde prata om vad som hänt. Tack alla som visade så stor hänsyn, för att ni ibland lät mig vara ifred och gå undan men framförallt pratade med mig när jag behövde det, men utan Stefan och hans familjs stöd hade inte jag orkat igenom dagen. Tävlingen kändes viktig att deltaga i, även om resultatet blivit ointressant, och äntligen fick jag krypa in i tävlingsbilen och komma bort ifrån samlingsplatsen.
Det började med en dagsetapp och vi förväntade oss lätta sträckor med skissåka. När vi startade i TK1 ändrades förstås den intalade föresatsen om att bara deltaga och det var med full attack vi for iväg. Blev förstås lurad direkt av banläggarna när första kartan inte var någon skiss och kom snett redan innan första tavlan. Misstaget följdes direkt av flera och första sträckan blev en katastrof när huvudet inte ville hänga med utan vägrade inse att jag läste fel utan istället envisades med att misstro körorderna. De sex onödigt tappade minuterna fick oss återgå till de ursprungliga planerna och på den lätta andra sträckan kom det rätta flytet trots lite felåkning.
Västerås Motorstadion stod på tur och den enkla körordern tillät mig släppa iväg Stefan så pass att det räckte till sträckseger. Under den långa transporten till utkanten av Enköping började otroligt nog tävlingsinstinkten att vakna och den luriga fjärdesträckan fina problem gjorde att det började kännas kul att åka. Den korta avslutningssträckan på Enköpingsbanan gick hyfsat trots ett par ordentliga hjärnsläpp.
Uppehållet var direkt efter målet på sträckan och resultatet på etappen var fullt godkänt med bara några minuters ”tapp” på värsta konkurrenterna. För att undvika att hjärnspökena skulle återkomma gick vi ut till bilen efter att tagit lite näring och konstaterade att mörkret hade infunnit sig.
Nu började svårigheterna med en halvtimmessträcka på regementets övningsområde norr om staden. Vi tog en hel timme på oss att lösa problemen men gick ändå bra och kom sträcktvåa efter Holmgrenarna som var överlägsna hela 10 minuter bättre än oss.
Sjunde sträckan var av helt annan karaktär med nästan inga snurrningar alls men ändå svårorienterad hela tiden där enda problemet för oss var en svårfunnen passer på en ladugårdsbacken där femtiotusendelskartan inte var helt tydlig. Med två sträckor kvar låg vi på en säker andraplats nästan 20 minuter efter Holmgrenarna.
Efter ytterligare en lång transport var det dags för tävlingens svåraste sträcka med hedåka på gamla kartor vars kartbild återgav en verklighet som inte existerade längre. För att bryta rytmen hade banläggarna lagt in avsnitt med skissåka på en folkracebana och i en massa grusgropar. Som kronan på verket var målet på sträckan ytterst svårfunnen vilket fick några bilar att ge upp. Vi fick också problem med bilen då vi slet sönder en bromsskiva men det gick att fortsätta åka fast det lät lite illa.
Transporten till sista sträckan var jobbig då tröttheten kändes påtaglig men viss uppmuntran fick av ligga bland de första i spåret trots vårt höga startnummer. Turligt nog var sista sträckan nattetappens klart lättaste med rejäl åkning och trots många vägrätningar så gick det att åka med full attack hela tiden då Stefan snabbt glömde problemen med bilen. Vi blev hindrade vid en gård av några överförfriskade ungdomar som släppte fram oss först efter flera minuters övertalning och Stefan körde med en maxhastighet på 40 km/tim den sista biten då han led av dåligt samvete när vi vallades av en polisbil. Men med en helt prickfri åkning lyckades vi vinna sträckan och säkra totala andraplatsen 10 minuter efter Holmgrenarna.
Svenska klassen
1. Michael/Mattias Holmgren AMK 101.41
2. Stefan Annala/Roine Johansson KMS/RMK 111.50
3. Jonas/Per Hellander LMS 142.50
Utländska klassen
1. Harld/Jan Søndergaard DK 120.01
2. M. Läppänen/Stefan Åstrand SF 127.93
3. Rolf Sjöberg/Riku Rousko SF 130.13
Villospåret – andra försöket, SM-2, Rasbo MK, 28/8
Sedan i mars hade vi detaljplanerat vår tävling, som ju upphöjts till SM-deltävling, med viljan att lägga en felfri bana som skulle bli ett bevis för att numrerad bilo är minst lika svår som den onumrerade varianten. Trots att våra ordinarie tävlings-områden är tämligen utåkta så ville vi ändå åka på våra egna hemmamarker och efter många långa diskussioner bestämde vi oss för att lägga banan i området mellan Alunda och Bladåker. Beslutet innebar mycket jobb med att leta fram nya vägar och framförallt krävdes en massa muskel-arbete då sådant som var jungfruligt i allmänhet sparats tidigare för att det var för mycket arbete med att göra det farbart.
Det är många mil stig i Alundaskogarna som har avverkats till fots för att kontrollera om de var åkbara. Det har varit frustrerande att efter att vandrat i en halvmil varit tvungen att konstatera att sista kilometern var omöjlig att göra något åt. Markägarna i området har varit otroligt välvilliga och tillåtit oss åka på vägar de inte visste fanns.
Vi har lagt stora tävlingar förr men den här har det nog lagts ner mest arbete på av alla då även maskiner använts i stor omfattning av framförallt Andreas men även med Clas, Lennart och alla väl-villiga lantbrukares benägna assistans. Men speciellt imponerande är den stora uppslutningen av alla ifrån bilo-gänget, ingen nämnd ingen glömd, jobbat med spadar, yxor, sågar, röjmaskiner och spett under många dagar för att våra vilda idéer skulle kunna genomföras.
Veckan före tävlingen kom så dråpslaget som fick alla att hamna i ett chocktillstånd, det var ju så ofattbart. Första tanken vid Sörens bortgång var att det var omöjligt att genomföra tävlingen, det var svårt att tänka på den överhuvudtaget. Ingen krävde heller att vi skulle köra men gemensamt med familjen kom vi fram till att göra ett allvarligt försök.
De 140 markägarna, alla 300 boende, väder och underlag som samspelade så banan var körbar gjorde att flyttning av tävlingsdatum var omöjlig. Vi ville genomföra Sörens sista tävling intakt utan inskränkningar och om en månad eller ett år så skulle bara delar kunna användas av den värdiga SM-bana som han sett så fram emot att erbjuda deltagarna. Det var alltså inget egentligt val utan tävlingen måste genomföras oavsett alla svårigheter som uppstod i och med att hjärnan bakom verket inte kunde övervaka det hela.
Tävlingen genomfördes också utan märkbara problem i helt ursprungligt skick och jag vill tacka alla för deras arbetsinsats under den sista veckan. I GUC:s lokaler på Palmbladsgatan arbetades det till gryningen varje natt till nattvaktens oerhörda förvåning. Det känns fel att framhålla någon speciell då alla verkligen gjorde allt för att tävlingen skulle bli av men utan Jesper arbetsinsats och kunnande hade vi misslyckats. Du är värd ett speciellt erkännande och din farbror kan vara stolt över vad du uträttade. Tävlingen hade också varit svår att genomföra om, förutom klubbens egna bilorienterare, inte så många andra ställt upp som funktionärer ifrån övriga klubbar i Uppland, Stockholm och Västmanland / Södermanland, inklusive i den viktiga tävlingsledarfunktionen.
Det är svårt att skriva ner något om själva tävlingen då minnena från natten är suddiga men de tävlandes positiva kommentarer efteråt värmde liksom folkvandringen ute i skogen utefter banan. De tävlande fick problem precis där vi planerat och gjorde just de fel som vi lagt ner så stor möda på att de skulle göra.
Efter Haraldsson / Anderssons brutala avåkning på femtesträckan, i en våldsam satsning på en av tävlingens minsta stigar för att försöka ta igen förlorad tid, så blev det Almunges båda brödrapar som stred om slutsegern. Med stor marginal till det övriga fältet blev det till slut en hård sekund-strid där Källströms knappt slog Holmgrens.
Resultat
1. Göran / Anders Källström AMK 100.05
2. Michael / Mattias Holmgren AMK 100.55
3. Yvonne / Ola Carlsson KMS 110.55
Norska NM-deltävlingen, Drammenslöpet, 18/9
Efter vår SM-tävling så råkade jag ut för en olyckshändelse som gjorde att säsongen verkade vara över nästan innan den börjat. Men med änglavakt klarade jag mig undan alltför allvarliga skador och trots att det riktiga suget inte ville infinna sig så beslöt Stefan och jag att åka till Hönefoss för att försöka köra tredje deltävlingen i NM. Växellådan på Mazdan var återigen trasig och Stefan letade i hela Sverige men misslyckades med att få tag på en ny låda så vi fick låna Pers gamla Subba.
På lördags morgonen tog vi det lugnt hemma i Kolsva eftersom vi startade nästan sist och tätade först de största rosthålen med plast och tape för att inte det skulle regna in i bilen. När vi kom till Karlstad hade vi fyra timmar på oss till vår starttid och trots att Stefan tyckte att det var gott om tid så köpte vi snabbkäk på McDonalds och åt när vi åkte. Klockan rusade men bilen vägrade att göra annat lunka fram och vi kom fram till Hönefoss med en halvtimmes marginal. Eftersom norrmännen för första gången tillämpade flytande starttid så var det i verkligheten bara 12 minuter kvar till start och då skulle vi anmäla och besikta först. I absolut sista minuten rullade vi fram till starten och med bilen full av packning som vi inte hann lasta ur åkte vi ut på banan.
På den korta transporten efter Road-Book ut till banan räckte precis till för att hinna koppla in kartläsningsutrustningen men eftersom vi åkte utan några krav på oss själva så garvade vi bara åt stressen. Givetvis gick det åt h-e direkt och vi tappade fem minuter till första TK:n. Resten av dagsetappen flöt hyfsat och vi hade inga problem med de små svårigheter som fanns hela tiden. Vi kom snabbt på att det inte behövde räknas några speciella tider då vi knallade fram lagom fort tills man fick något problem och sedan stod man på så mycket Subban orka tills TK:n kom. På transporten tillbaka förbi Hönefoss upp till ett militärt övningsområde, där resten av tävlingen i princip kom att gå, kom vi överens om att det gick tillräcklig bra och beslöt att rulla vidare på samma sätt utan att åka med alltför hård attack. En ”reguleringspause” var inlagd innan starten på etapp två och när jag klev ur bilen så blev jag påmind om mina skador men inte värre än att vi kunde fortsätta. Det hade blivit riktigt mörkt och när våra grannar ifrån Kolsva bokstavligen stötte på oss på parkeringen så blev de något chockade då bara Holmgrenbröderna sett oss före start och alla andra svenskar trodde att vi inte kunnat åka.
Andra och tredje etapperna kördes sedan på det stora militärområdet med en 20:000-dels skiss som grundkarta över det vägrika hedområdet och det var, efter norska mått, svår orientering hela tiden. Mitt ute i terrängen, vid skogens största vattenpöl, på ett ställe där vi passerade fem gånger stod Jesper och Andreas och hoppade men den stora underhållningen missade dom när de inte hörde Stefans vrål, varje varv, när hans vänsterben blev dränkt. Vår första tavelmiss kom alldeles i slutet på tredje etappen men den delade vi med nästan alla då bara tre bilar hittade tavlan.
Det blev lite dramatik då två bilar blev överfallna av NATO-trupper som övade i området, far och son Andersson stod stilla för att fylla på olja i utkanten av tävlingsområdet då tanks rullade fram och omringade bilen och Janne och Jeanette stoppades med en kpist-salva, båda bilarna släpptes först efter klar-tecken ifrån övningsledningen då närmaste befäl inte var informerade om tävlingen. Båda fick genomsnittsprick på sträckan enligt norska regler och kunde fullfölja tävlingen.
Fjärde etappen var bara drygt 1 minut lång och kördes på en halkbana med bara tre passerer. Lätt stressad blev man när alla hjulen släppte samtidigt och man såg träden närma sig med en förare med absolut noll kontroll bakom ratten. Turligt nog blev det vanlig asfalt på slutet och med minsta möjliga marginal klarades vinkelböjen före skogen.
På femte etappen åkte vi en sista slinga in i övningsområdet där problemet var att tolka hur banläggaren ville man skulle lösa körordern. Vi hade även andra problem då kartläsaren olämpligt nog vilade hjärnan på fel ställe men turligt nog ströks körtiden på just den sträckan.
Efter en oplanerad paus på nästan 30 minuter startade sjätte etappen med körning på ett litet industriområde där tävlingens andra och, turligt nog, sista tavelmiss kom då vi körde rakt över en asfaltplan ut till gatan istället för att gena tvärs över. Etappen avslutades med intensiv orientering och härlig hedåkning där varenda svacka var fylld med vatten. Stefan hade svurit till varje gång när det stänkte in på hans ben men nu måste han ta det lugnt då vattnet höll på kväva motorn.
Sjunde och sista etappen var kort och kördes i en grusgrop med omgivningar. Kartskissen var verkligen skissartad och det norska körordersystemet är dessutom väldigt svårläst på sådana ställen. Genom att prova olika alternativ och ibland leta lite extra lyckades vi klara etappen utan skyltmiss men en förarglig extra notering i en BPK kostade 300 prick.
Efter en lång natt kunde vi äntligen åka tillbaka till samlingsplatsen där åttonde etappen återstod, nämligen resultaträkningen. När en tavla ströks så noterades den i datorn som extranoterad för oss som hittat den. Framåt femtiden hade tavlor och sträcktider strykts och ändrats så många gånger att tävlingsledningen inte visste vad som gällde längre. Tävlingsledningen tordes inte acceptera det resultat som vi tävlande räknat fram utan beslutade att rätt lista skulle utsändas och fastställas inom fjorton dagar. Så det blev några nervösa veckor innan vi kunde vara säkra på vårt överraskande goda resultat.
Utländska klassen
1. Harald Søndergaard, DK 1.869 pr
Jan Søndergaard
2. Stefan Annala, S 4.668 pr
Roine Johansson
3. Niels Holst, DK 4.770 pr
Jørn Mørup
/ Roine Johansson
O-turen, SM-2, 2/10, Mölndals MK och Borås MK
Arrangörerna hade otur med vädergudarna och fick dessutom efter genomförd tävling se den krympa mer och mer efter protester från toppekipagen. Ett par tavlor som hade placerats felaktigt, och en flyttad tavla på tredjesträckan gav sedermera upphov till de protester och diskussioner som också gjorde att det tog veckor innan resultaten slutligen kunde fastslås. I övrigt körde tävlingen med numrerade tavlor, fast i en ickesekvensiell följd.
Första sträckan gick inne på området vid Borås ridhus. Ett hetsigt snurrande på övningsplanen vid ridhuset och på vägar runt om. Det var hyfsat lerigt och halkigt i regnet. Men det var ingenting mot vad som skulle komma oss till livs senare i tävlingen. Mer lera och oframkomlighet stod på menyn denna natt. Sista tavlan på första sträckan var placerad på fel väg och sträckan protesterades senare också bort vid målgången. Samma för-utsättningar för alla tävlanden kan man tycka, men det har blivit lite poppis att protestera om det ges tillfälle verkar det som.
På de två första sträckorna som man sedermera räknade in i tävlingen ledde Almunge MK:s Holmgrensbröder strax före Hans-Erik Haraldsson / Mikael Andersson tävlandes för Ljungby MK / Degerfors RC.
På den femte sträckan övertog HEH / MA ledningen. En ledning som de dock åter tappade på de avslutande två sträckorna till Holmgrens som sedan vann med 4.46 minuter till tvåorna.
Jens Eklund körde återigen åt broder Jesper och de hade problem med dåligt tryckta tidkort och att ta sig fram i leran då det var de fyrhjulsdrivna bilarnas afton. En del backar gick det helt enkelt inte att ta sig upp för då halkan och lutningen var så kraftig på sina håll. På den näst sista sträckan åkte Claes Ohlström / Daniel Romppala och bröderna Eklund om vart annat och tuggade sig fram i lera och sand. När fem tavlor och ett kartklipp återstod på den sträckan fastnade Eklunds i djupa spår och blev fastståendes någon timme och halv innan undsättning i form av Jan / Kent, som återvände till skogen efter målgång, kom med fyrhjulsdrivet Japanskt under. Före det hade Claes / Daniel gett Golfen ett försök att dra loss Saab:en, men den rådde inte med då 96:an stod djupt med lera halvvägs upp på sidan av bilen.
Det fanns de som lade ner mycket tid på att leta sig runt i regn och sand och tio ekipage av de 41 som startade tävlingen bröt.
Claes / Daniel kom på en 25:e plats i tävlingen men Stefan Annala / Roine Johansson bröt tidigt och bestämde sig för att satsa allt på den finska NM-tävlingen veckan efter i stället.
Jan / Kent tog en fjärdeplats i tävlingen, 18.54 efter segrarna, och blev fyra i SM totalt. Grattis! AMK:s andra brödrapar, Källströms, tog tredjeplatsen i tävlingen och även tredjeplatsen totalt i SM efter HEH / MA som kom på en andraplats och tog SM-silvret i och med Holmgrens som totalsegrare då de placerade sig bättre i RMK:s deltävling där HEH / MA bröt, annars har de båda ekipagen samma slutpoäng i SM.
Bröderna Holmgrens från Almunge MK kan alltså notera sitt fjärde SM-guld. Tidigare SM-segrar har de tagit '93, '96, '97. Ett stort grattis till Holmgrens!
Resultat, anv. tid
1. Michael / Mattias Holmgren AMK 3:06:59
2. HE Haraldsson / M Andersson LMK/DRC 3:11:45
3. Göran / Anders Källström AMK 3:19:46
4. Jan Södblom / Kent Romppala RMK 3:25:13
25. Claes Ohlström/Daniel Romppala RMK 4:57:04
30. Jens / Jesper Eklund RMK 6:11:04
SM totalt 1999
1. Michael / Mattias Holmgren AMK p. 118
2. HE Haraldsson / M Andersson LMK/DRC 118
3. Göran / Anders Källström AMK 117
4. Jan Södblom / Kent Romppala RMK 111
Här finner du filen med SM totalt 1999.
/ Jesper Eklund
Finska NM-deltävlingen, 9/10, Järvenpää Lenkki
Att chansen på NM-medalj fanns kvar var nästan otroligt med tanke på höstens alla sorger och bedrövelser. Jesper hämtade mig hos sjukgymnasten som givit klartecken till start, ”jag behöver bara sitta stilla hela tiden och åka med”, då jag dumt nog avslöjat anledningen till att mitt veckobesök på fredagen måste flyttas. Vi hämtade Sölve vid Arlanda och trängde in oss alla tre i ”den vita faran” för vidare färd till Stadsgården och finlandsfärjan. Där träffade jag med viss lättnad min förare som hittat dit efter att ha haft god hjälp av serviceteamet, Maria och Tapio, och återsåg samtidigt den ånyo helt fräscha Mazdan vilkens humör ju var helt avgörande för att nå några framgångar i österled.
Färjeresan var lugn och städad eftersom våra danska vänner valt en annan färja. Efter att för en gångs skull vågat satsa på smörgåsbordet (tänka sig man fick en egen öltapp) så hamnade vi förstås i puben och ”tuggade” oss igenom hela natten. Jag har alltid svårt att förlika mig med den okristliga tidpunkt landstigningen äger rum och frukost på båten var otänkbar eftersom vi denna gång fått sova en stund.
Stannade och åt frukost på ett motell på vägen till Helsingfors och tolkade det som ett gott omen när jag kände igen stället som samlingsplatsen vid min första Finlandstävling tillsammans med pappa 1978. Tapio var fortfarande inte hungrig men klarade av att se på oss när vi åt. När vi sen åkte vidare såg vi resten av svenskgänget sitta och fika i en förvuxen korvmoj och stannade till för att prata bort en stund då vi hade hela dagen på oss och varje uppehåll var önskvärd. Vi och familjen Lindholm bodde ståndsmässigt på hotell inne i Järvenpää medan övriga bodde i vandrarhemmet ute vid NM:ets tävlingscentrum och vi kom ifrån gänget igen före Helsingfors. Ringlederna och vägskyltningen runt huvudstaden kan få den bäste kartläsare på fall och jag tröstade min förare med att det var nästa dag jag skulle vara på topp.
Fredagskvällens tävling avstod vi åter ifrån då jag inte tordes riskera någonting men vi åkte förstås till Vantaa för att titta. När vi lämnade Mazdan i hotellgaraget så pratade jag tröstande med honom (det är bara 2-hjulsdrivna bilar man tilltalar henne) för att han inte skulle bli besviken. Tävlingsledare Felin tipsade oss om en härligt igenvuxen grusgrop av finsk modell där det ”nok bli svårt, ja”. Tillsammans med Familjen Lindholm hittade vi platsen efter lite letande och jag överlät kartläsningen till Roger då vi inte skulle åka på mitt expertområde, Helsingfors ringleder.
Det var lite besvärligt att gå med kryckor i kolmörka skogen men det blev ljust när hela startfältet så småningom befann sig i det lilla området samtidigt. Träffade turligt nog på en av banläggarna som talade om precis hur dom skulle köra och konstigt nog var det ingen av svenskarna som åkte rätt. Vårt enda Rasbohopp i tävlingen skötte sig jämförelsevis bra och fick förstås vågen som belöning. När vi slutligen kunde lämna stället så kände jag att det nog var vilsammare att åka biltävling än att titta på.
Efter en god natts sömn i den bekväma sängen, porrkanalerna var för tröttsamma att titta på då de slog av hela tiden efter ett par sekunder om man inte betalade trots att Tapio hela tiden försökte (det kunde ju bli något fel), var det dags för allvaret. Stefan och jag tog ut Mazdan på en liten morgonpromenad och pratade vänligt med honom för att han skulle bli på gott humör och inse stundens ansvar.
Åkte till vandrarhemmet och gav några goda tips och råd till de andra svenskarna eftersom vi sett hur de gjort kvällen före. Holmgrens till exempel upplystes om att åka en väg fem ggr i stället för tre kostade väldigt mycket medan man tjänade väldigt lite på att inte åka en väg alls om det stod en tavla där. Alla verkade ta emot våra vänliga kommentarer med uppskattning, speciellt Per som påmindes om att hans Subba kommit tvåa senast i Norge och var vältrimmad för ändamålet, så det blev ett väldigt motiverat svenskgäng som såg fram mot att få starta. På förarmötet informerades vi om att deras form av våra IK-kontroller inte fick förekomma längre men att i bemannade kontroller kunde skriftliga ändringar av körorder utdelas om en del av banan blivit oframkomlig.
Äntligen var det dags och det riktigt spritte i kryckorna av iver att få komma iväg. Start inne på macken och sedan iväg ut ur samhället för att åka mätsträckan. Det såg så enkelt ut men redan första tavlan var en bemannad IK-kontroll som man missade om man följde en falsk vänsterpil 200 meter före den rätta.
Så var det sedan hela tävlingen, till och med på transporten in till tankuppehållet fanns en sådan kontroll bakom en korvkiosk, luriga IK-kontroller överallt, fast de var bemannade. I grusgropar och industriområden gällde det inte bara att slaviskt följa minsta krok på linjen utan det verkligt svåra vara att läsa kartan som ofta var 10:000-dels och inte var speciellt detaljrik. Typexemplet var en sträcka på en nedlagd träindustri där inga vägar, byggnader eller upplag fanns med utan kartan föreställde en åker som inte fanns längre.
Som tur var gick vi inte på den svåra första tavlan som också fick oss att sedan ta det lugnt för att spara energi till de intensiva områden som bara måste komma. Men när vi knallade på i vårt eget tempo, som tillät oss att vara noggranna hela tiden, utan att ta om och stöta överallt så kom det inga intensiva områden utan plötsligt var vi på väg tillbaka till målet. Det kändes lite snopet att det var över och vi hade ingen känsla alls av hur det hade gått, tidsmässigt låg vi hyfsat till men tavlorna var det omöjligt att veta.
Det visade sig som väntat att bli stenhårt om NM-medaljerna förutom Sønder-gaards redan klara guld. En dansk, två finnar och så vi två svenskar, Holmgren och vi slogs om dom. Det visade sig att på de anslagna resultaten låg Holst / Mørup före Sjöberg / Bitter men för oss svenskar kom inte prickarna upp. Alla surrade och undrade men ingen visste något och danskarna ville till och med låna mina karbonkopior för att rätta dom när jag inte orkade göra det själv. Jag hade kollat på mallkartorna och visste att jag missat minst två skyltar men jag kunde ha missat flera. Holmgrenarna hade missat en men hade fler tidsprickar men hur många visste vi inte då det finska systemet med dubbelbelastning av tiden i hemliga TK:n kunde betyda mycket för dem.
Slutligen kom Mørup fram och gratulerade då danskarna hade en spion inne i sekretariatet i form av sin domare, vi skulle bli tvåa med tre tavlor borta men Holmgrens hade ”meget, meget”. Men vi vågade inte tro på det och gick ut för att vara ifred tills det äntligen kom upp efter ytterligare en kvart. Glädjen dämpades dock av att samtidigt kom det besked om att resultaten inte var definitiva utan någon eller några skulle få prickar för felaktig körning i hemlig TK. Tröttheten gjorde dock att jag uppfattade det som att någon hade fått felaktiga prickar istället och trots alla gratulationer vågade jag inte hoppas. Men det var Mørup som åkte på 300 prick till vilket innebar att far och son Lindholm kom på tredje plats i tävlingen. Precis som på fredagen deltog även Sölve och Jesper och precis som på fredagen så blev resultatet att de kom runt.
Äntligen var det klart, vi blev tvåa i tävlingen och totalt, och gratulationerna värmde extra mycket efter den svåra hösten som varit.
All smärta och värk var ett litet pris att betala och även saknaden lindrades av vetskapen han skulle ha glatt sig mest av alla över resultatet.
Utländska klassen
1. Harald Søndergaard 1.460 pr
Jan Søndergaard
2. Stefan Annala 5.973 pr
Roine Johansson
3. Jan Lindholm 6.257 pr
Roger Lindholm
23. Sölve Eklund 18.356 pr
Jesper Eklund
Totalt i NM 1999, slutställning
1. Harald Söndergaard, DK 180
Jan Söndergaard
2. Stefan Annala, S 174
Roine Johansson
3. Niels Holst, DK 171
Jörn Mörup
/ Roine Johansson © 1999
Mekonomensprinten, Älmhults MK, 30/10
ÄMK körde sin MSO-tävling Mekonomen-sprinten med start och mål vid Botkyrka MK:s motorstadion Hacksjöbanan i Tullinge.
Tävlingen startade med två snabba varv inne på folkracebanan. Man startade med två ekipage parallellt på samma minut så tempot blev rasande högt redan från början då man jagade runt varandra på olika varv. Jan Södblom / Kent Romppala var bara en sekund efter Jan och Roger Lindholm, SMKV. Lindholms var bara 15 sekunder över idealtiden.
Andrasträckan gick på Hamra grustag i Tullinge och där var Jan / Kent bästa bil med 5.28. De övertog därmed ledningen strax före Göran och Anders Källström som var näst bäst på sträckan med 6.01. Sölve / Jesper slog till i B-klassen med den tredje bästa tiden totalt med 6.52, så det var bra flyt i Saab:en.
Tredjesträckan gick vid Tumba i ännu ett grustag. Jan / Kent tog ännu en sträckseger, och Källströms kom tvåa med Stig och Henrik Oscarsson, SMKV, i hasorna.
Fjärde sträckan var på hela 14,8 km och gick i Rikstens massiva grustag. En lurig sträcka i mörkret och där kom även de flesta prickarna. Jan / Kent hade problem och tappade ledningen till Källströms som drog på sig 20.07 minuter. Oscarssons låg 1.45 efter Källströms och Lindholms sträcktrea med 2.47. Sölve / Jesper behöll ledningen i B-klassen med ännu en sträckseger.
Tävlingen avslutades återigen inne på Botkyrka motorstadion med en lerig sträcka på motocrossbanan. Trots att man blev tvungna att stryka en del av den tänkta sträckning på grund av regn, lyckas som vanligt en del ekipage att hitta ut även till de värsta partierna. Man måste ta ut svängarna en del om man inte har fyrhjulsdrift i bilen… Jan / Kent vann den här sträckan och kom trea totalt i tävlingen. Källströms och Oscarssons tog lika många prick på sista sträckan, och därmed vann Källströms tävlingen. Claes Ohlström / Daniel Romppala hade en tavelmiss och kom därmed tia i klass A.
Korta banan hade ok-plocksträckor som alternativ till de större grusgroparna. Benny Bergman / Sune Sundström tog en meriterande andraplats nästan sex minuter efter Erik och Magnus Stenman, Kolsva. Lars-Erik och Monica Lindell var ytterligare sex minuter efter våra Ålänningar Benny / Sune och kom fyra.
Klass A
1. Göran / Anders Källström AMK 43.40
2. Stig Oscarson / Henrik Oskarsson SMKV 49.26
3. Jan Södblom / Kent Romppala RMK 52.04
10. Claes Ohlström / Daniel Romppala RMK 78.48
Klass B
1. Sölve / Jesper Eklund RMK 69.40
2. Peter Brådner / Håkan Nilsson MKTW 91.03
3. Benny Svensson / Göran Millving ÖRC 108.11
Korta banan
1. Erik / Magnus Stenman KMS 13.10
2. Benny Bergman / Sune Sundström RMK 19.09
3. Bo Hellkvist / Lars Hassel SMKV 23.31
4. Lars-Erik / Monica Lindell RMK 25.48
8. Linda Johansson / Göran Forsberg RMK/AMK 40.15
Götene MK:s Byggsvängen 99.11.06.
Ytterligare en fin seger för Göran / Anders Källström, AMK (20.59 prick) före Ulf Berglund / Per Lundqvist, MKTW (29.49). Trea kom Kurt Fredrixon / Mathias Fredrixon, MMK (30.56).
Eckerörundan, Ålands Motorklubb, 20/11
För tionde året i rad samlades vi på Åland i Godby för den numera traditionsenliga avslutningen på tävlingssäsongen. Totalt var det i år 22 svenska bilar med, 5 på korta, 17 på långa banan som ställde upp. Banan var lagd av ÅMK:s Hasse Eriksson och den bestod av sex sträckor för långa och fem för den korta.
Första sträckan var en enkel match där endast ett ekipage på den långa banan tog prick.
Den andra sträckan gick förbi Hasses hem och där började det med en rad o-tavlor på en tidigare okörd väg i tävlingssammanhang då vägen nyligen blev möjlig att åka till från fler håll. Inte ens Ålänningarna själva hade tävlat där så det väckte munterhet att Hasse lyckats hålla vägen hemlig. Den sträckan avslutades med en kortare gårdssnurr. Stefan och Roine tog ledningen i tävlingen här med endast 17 sekunder över idealtid.
Sedan följde en kortare sträcka där Stefan / Roine försvarade sin ledning före finska Rolf Sjöberg / Riku Rousko.
Fjärde sträckan var enligt många den svåraste på tävlingen med en grusgrop som vållade problem för en del då det första kartklippet var lurig skogsvägsåka.
Efter denna följde en o-sträcka tillbaka till Godby. Stefan / Roine segrade före finnarna. En rolig tävling där fjolårsvinnarna Jan / Kent dock inte kunde försvara titeln.
Senare på aftonen hölls det fest med prisutdelning och påföljande dans inpå småtimmarna.
Korta banan
1. Marja och Keijo Rosenqvist ÅMK 26.18
2. Krister Andersson/Boel Malmberg MKO 37.11
3. Aki Järvinen / Johan Johansson BMK/RMK 53.59
Långa banan
1. Stefan Annala / Roine Johansson KMS/RMK 7.30
5. Sölve / Jesper Eklund RMK 13.36
6. Jan Södblom / Kent Romppala RMK 13.55
7. Clas Ohlström / Daniel Romppala RMK 19.06
10. Benny Bergman / Sune Bergström RMK 21.41
/Jesper Eklund © 1999