MIDNATTSSOLSRALLYT 2008
Av Gunnar och Lars Erik Lindell

Efter vårt deltagande i Midnattssolsrallyt 2007, då vi kom på placering 18 bland 39 i klasserna Historic Regularity Rally, fick vi blodad tand. Vi bestämde oss därför att köra även 2008.

Det största bekymret vi hade under rallyt 2007 var växellådan på vår SAAB Sonett V4 som mer eller mindre packade ihop på slutet. Ett samtal med “trollkarlen” Olle Steen i Falun gav vid handen att det bara var att plocka ur motor och växellåda för en totalrenovering. När delarna låg på bänken kunde vi inte begripa hur vi över huvud taget hade kommit i mål. Det mesta var trasigt. Nållagren existerade inte, dreven kraschade och shimsen var helt slut! Olle renoverade växellådan och till slut fanns inte ens locket kvar från ursprungliga lådan. Även Sonettens speciella slutväxel fick skrotas och ersättas med 96-ans slutväxel. Den innebär en något lägre maxhastighet.

Ett problem under tävlingen 2007 var att det var näst intill omöjligt att få i växlarna. Det berodde på att länkaget från växelspaken ner till växellådan var mycket glappt. Genom att helt sonika svetsa fast en av delningarna i länkaget blev växlingen klart bättre.
Däcken hade slitits ner till endast en tredjedel av mönstret kvar, så nya däck monterades. Tändningsfelet, som uppstod i under rallyt i fjol, berodde på att tändningslåset bokstavligt hade smält, så nytt lås monterades. Omedelbart före starten i Kristianstad vägrade högra torkaren att fungera. Fästet har nu modifierats och kommer förhoppningsvis att fungera bättre. Eftersom bilen inte har intervallfunktion på torkarna monterades en vippkontakt parallellt med torkarnas strömbrytare och på så sätt har vi fått en ”manuell intervallfunktion”.

Ett annat jätteproblem vi hade var att motorn överhettades vid tomgångskörning och långsamma körningar i köer o. dyl. Lösning blev att demontera den ordinarie kylfläkten och i stället montera en effektiv elektrisk fläkt direkt bakom kylarpaketet. Fläkten drivs nu direkt från batteriet via en 15 A säkring och ett relä. Manövern går från en strömbrytare i kupén och direktkopplad säkring efter batteriet till reläet. Därigenom kan fläkten köras oberoende av om motorn går eller inte. Under vårens provkörningar har det hela fungerat bra. Senare monterade jag en kontrollampa, så att det märks om någon av säkringarna skulle gå och fläkten därmed stanna.

Lars Erik, teamet codriver, irriterades efter loppet 2007 på att vi allt som oftast fick en eller ett par sekunders differens från idealtiden både på de hemliga tidkontroller utmed sträckan och vid mål trots att vi, enligt hans beräkningar, borde ha nollat. Lösningen blev ett omfattande kalibreringsarbete av trippmätaren, som utfördes på olika sträckor. Till slut hade felet reducerats till 1,3 %, och helt nya tidtabeller fick räknas fram, kopieras och plastas. För säkerhets skull tog vi fram tabeller även för 1,4 % och 1,5 % fel. Det irriterande felet vid mål-TK visade sig bero på totalt hjärnsläpp hos både förare och kartläsare. Eftersom vi under specialsträckan läste klockan mot trippen och tidtabellen, gjorde vi samma sak även vid målet, men glömde att vi där var tvungen att jämföra tiden - inte med trippens tidtabell - utan med tabellen för “rätt längd”. Tidsskillnaden mellan de två var mellan 1 och 4 sekunder!

Trots att Regularity rally skall gå förhållandevis långsamt fick både förare och codriver åtskilliga smällar när vi for fram utefter rallysträckorna. Vi bestämde därför att montera 4-punktsbälten i bilen. Vi valde 2-tums bredd, även om 3-tums bredd är de som är godkända i rallybilar enligt Appendix K. Vi bör få våra godkända eftersom vi inte går under Appendix K.

En ordentlig service av både bilens drivpaket och växelfunktioner och även en fyrhjuls-inställning var en självklarhet. Det fanns ett irriterande kylvätskeläckage som bara uppstod då bilen stod stilla och var kall. Trots flera besök på verkstaden kunde vi aldrig identifiera läckan. Vi bytte vattenpumpen. Eftersom allt arbete på bilen gjordes hos Auto-Center i Falun, som inte bara är en bra verkstad utan även ett centrum för diverse rallyentusiaster, fick vi veta att ytterliga två bilar från Falun avsåg att starta. Den ena är en Porsche 911 och den andra Christer Steens nybyggda SAAB 96 V4.

Den 16 januari öppnades intresseanmälan för årets rally och vi anmälde oss redan ett par minuter efter klockan 8 på morgonen. Omedelbart morgonen efter var det dags att boka hotellrum. Det visade sig att vissa hotell redan var fullbokade och till vår förvåning fick tävlingsledningen stänga förhandsanmälningen redan efter 3,5 dygn då 79 bilar redan hade anmält sig. Dessa 79 var emellertid garanterade start. Och tur var det för när anmälningstiden gick ut 30 april hade 230 bilar anmälts. Tävlingsledningen hade avsikten att tillåta 150 bilar att starta, men sträckte ut det först till 165 för att slutligen godkänna 173 bilar.

Under rallyt 2007 fick vi också lära oss att om fel uppstår under sträckorna – utom vid de fastlagda serviceställena – är det bara besättningen som får åtgärda fel och bara med den utrustning som finns i bilen. Vi la därför ner en hel del arbete på att utrusta både tävlingsbilen och servicebilen med vad som troligen kan bli aktuellt under de tre dagarnas tävlande.

För att försöka få med allt som kunde tänkas behövas gjorde vi upp noggranna listor. Trots det missade vi att ta med en hastighetsmätarwire i reserv. Detta misstag fick vi erfarenhet av senare. Det irriterande kylvattenläckan upphörde och vi hade aldrig problem med det under hela tävlingen.

På samma sätt som föregående år hämtade vi upp vår servicepersonal i Mariestad och rullade lugnt ner till Kristianstad. Vi var lite fundersamma om man skulle godkänna säkerhetsbältena, men besiktningen gick galant och alla papper var i ordning. Det var inte alla bilar som klarade besiktningen och de fick åtskilligt med problem som skulle lösas på nolltid.

Efter detta var allt klart för start.

Under torsdagsmorgonen så for vi iväg för att kalibrera trippmätaren. Det fanns en sträcka strax utanför Kristianstad som var utmärkt och som vi fått en roadbook till för att kunna kalibrera på. Den mätte 6,817 km och vi åkte två gånger – 6,89 resp. 6,885 km vilken gav en felvisning på ca 1%. Det blir alltså den tabellen vi kommer att åka efter. Dessutom satt vi och räknade ut körtiden på varje sträcka så att vi vet exakt när vi ska passera mållinjen. Detta kom vi på under de sista sträckorna i fjol. Klockan tio är det dags för vår grupp att besiktiga bilen. I år är det uppdelat så att startnummer 1–30 mellan 9 och 10 osv. Inga problem med den.

Fredag 27/6
Ganska kort transport ut till första specialsträckan som gick strax norr om Kristianstad. På vägen ut dit så såg vi (på långt håll) ett vildsvin, ev. med några kultingar. På transporten satt jag (Lars Erik) och räknade på trippens felvisning och beslöt att istället köra på tabellen 1,3 – dvs. vår tripp visar 1,3% för mycket.

SS1, Kullan – 4,19 km
”Smal krokig byväg med många krön” (enl. officiellt program)
Inga större sensationer på sträckan, men vi glömde nolla trippen vid starten så det fick göras efter ca 50-100 m. Vi gjorde en bra målgång enligt den modell vi kommit överens om, dvs. att när det återstår tio sekunder till beräknad målgång räknar jag ner till noll och då är det upp till föraren att passera mållinjen exakt när jag säger ”noll”. Vi kom dock i mål 1,5 sek för tidigt enligt officiellt resultat som tillsammans med HTK (hemlig tidskontroll) gav 3,3 sek fel. Till viss del berodde det nog på strulet med trippen. Nytt för i år är att man får en prick för varje 1/10 sek, istället för en prick per sekund som i fjol. Vi fick alltså totalt 33 prick på sträckan.
På transporten efter så stannade vi för lite service där vi bara fyllde bensin och åt några bananer. Men sedan märkte vi att det var väldigt bråttom till TK2 så vi satte full fart. Som tur var kunde vi komma förbi kön och stannade i TK´n bara 32 sek innan tiden var ute. Det höll på att bli en tråkig start på tävlingen.

SS2, Aborramåla – 8,04 km
”Första delen är en smal byväg i skog, efter vägbytet i Letesmåla blir det lite bredare och snabbare väg”
Denna sträcka var lite smalare och krokigare än den första. Vi fick en rejäl sladd som gjorde att bakändan var nere i diket lite grann men det gick bra (det stod mycket folk där), och mitt på sträckan slog avgassystemet i en sten så att bilen därefter lät lite mer än tidigare. Vår måltid klarades med endast 0,1 sek försening. Jättebra. Dessutom en bra passage av den hemliga TK´n gav totalt bara 8 prick på sträckan. Med detta var vi faktisk bäst bland de 43 regularitybilarna! Sedan 50 km transport till Uråsa flygfält strax söder om Växjö.

SS3, Uråsa – 5,48 km
”Sträckan är designad av Kalle Grundel för rally av bästa sort” Här hade de lagt en sträcka på ett nedlagt flygfält som nu var timmerupplag efter stormen Gudrun samt ett ställe för diverse motorsport. Sträckan var över 5 km så det var en rejäl sträcka och vi misstänkte att den nog skulle bli svår att klara 50 km/h på. Det stämde, det var en riktig snurr bland timmerbrötar, halmbalar och däck. Mycket folk, särskilt på slutet av flygrakan. Vi tog det lite för lugnt och hade svårt att hålla tiden, vi låg efter hela tiden. (Men det gjorde många.) Vi tog i alla fall väldigt mycket prick här; 246 stycken (210 i mål) vilket var alldeles för mycket. Vår service hade i alla fall hunnit hit så de kunde se lite av bilarna och det kunde vi med eftersom vi fick mat ute i ett tält på “flygrakan” efter att vi kom i mål. Ett trevligt inslag i alla fall. Sedan sex mil transport förbi Växjö upp till Norrhult.

SS4, Bränderyd – 11,48 km
”Sträckan går på en mycket fin väg, som är ganska snabb. Men sträckan saknar inte sevärdheter, här finns ett antal häftiga tjuvnyp. Sträckan är mycket kuperad. Halva sträckan går uppför och resten av sträckan utför med en hel del lyft.”
En sträcka på över en mil men den var ganska lättkörd med en bra och fin väg utan några stora svårigheter. Vi kom bara 0,1 sek för sent till mållinjen enligt vår egen plan. Tog ytterligare en del på den hemliga tidkontrollen som vi faktisk såg var den var. Vi tyckte att vi just då låg ca 2 sek fel men vi tog faktiskt bara 0,9 sek där så slutsumman blev därför bara 10 prick vilket vi var näst bäst med.
Lång transport sedan med lite kort service strax söder om Vetlanda. Och sedan vidare upp till dagens sista sträcka som gick i närheten av Jönköping.

SS5, Björkudden – 8,79 km
”Fin byväg som är snabb i början med en krokig sista hälft”
Denna sträcka körde vi även som SS5 förra året men då bara de första 4 km. Den har några luriga böjar här och var men inget som beredde oss några problem. Det var ganska mycket folk här ute på sträckan tyckte jag mig se när jag en kort stund tittade upp från min tabell, klocka och trippmätare. Dessutom lyckades vi helt nolla tiden i mål, dvs. vi passerade på tiondedelen när vi ville passera! Totalt fick vi 12 prick här.
Sedan var det bara en transport de sista tre milen in till torget i Jönköping. Även i år så körde vi längs gågatan och blev intervjuade när vi stod vid TK. Inte lika mycket folk som i fjol. Kort service och sedan Parc Fermé. Här bytte vi servicepersonal. Vi fick resultatet också; NIA totalt (som egentligen var åtta)!! Sensationellt bra, särskilt med tanke på SS3 där vi tog mycket prick. Utan den hade vi legat på en delad andraplats! Walter Olofsson/Hans Sylvan ledde föra fyra utländska ekipage. Överlag bra, bilen funkar perfekt och vädret är bra – inget regn och inte för varmt.

Lördag 28/6
Vi lämnade Jönköping för en tre mils transport norrut på E4:an. De hade seedat om regularity-klassen så att de bästa startade sist, vi var alltså nia från slutet. Vi märkte under transporten att frihjulet gick i, det vill vi inte ha så innan starten på SS så gjorde vi fast den med ståltråd (dvs sektorn som man kopplar in det med).

SS6, Öland – 8,10 km
”Sträckan går på en mycket fin väg som har allt: uppför, krokigt, snabb och nerför. Vacker fin småländsk landsbygd när den är som bäst”
En mycket rolig sträcka. Det svängde hela tiden så det var i det närmaste rally hela vägen, vi fick gasa på rejält för att klara att hålla tiderna gentemot tabellen. Det var mycket folk längs sträckan och de fick nog se en hel del skoj för det var många passager genom byarna där det var svårt och vi var ofta nära dikeskanterna. Bland annat var det ett ställe med en hårnål höger och sedan brant uppför där tvåans växel ramlade ur så tappade helt farten. Där förlorade vi massor av tid och troligen stod den hemliga TK´n där för det visade sig att vi var 6,4 sek sena vid den. Vi tog totalt 69 prick på sträckan vilket var ganska mycket .
Därefter följde en lång transport på nio mil till Rydsnäs mellan Eksjö och Kisa. På transporten satt jag och funderade, enligt resultatlistan över gårdagens sträckor så låg vi oftast för sent på HTK så jag beslöt byta tabell från 1,3% till 1,4%.

SS7, Sjöarp – 8,66 km
”Härliga svepande böjar av ”Finlandskaraktär” på fin byväg, slutet på sträckan är snabb byväg med riktiga svängar”
Sträckan gick bra. Vi lyckades klara måltiden med 0,2 sek, vilket var bäst bland de regularityekipage som dittills hade kört. Med 1,6 på hemlig TK så blev det totalt 18 prick här.
Sedan kort transport till dagens tredje specialare.

SS8, Födekulla – 6,75 km
”En klassisk Midnattssolsrally-sträcka, väldigt krokig och kuperad på smal allmän väg”
En dammig träcka igenom en hel del skog. Även här stod det mycket folk. Vi fick ett tjyvstopp i starten men det kostade egentligen inget. Bilen har börjat dra in en massa damm så ibland är det nästan svårt att andas. Vet inte vart det kommer ifrån men troligen igenom bakrutan eller bakluckan. Vi var 0,8 sek sena i mål som tillsammans med 2,2 sek på sträckan gav 30 prick.
Därefter följde en kort transport in till lunchuppehåll och service i Österbymo. Där var det en hel del människor samlade och jag blev intervjuad denna gång. Speakern kommenterade att vi såg nöjda ut. Vi hade just fått resultatet där vi såg att vi klättrat två placeringar till sjunde plats, så det var klart att vi var uppåt. Vi parkerade där Lasse och Monica hade gjort i ordning med presenning och gick och käkade. Vi förstärkte bara frihjulsreparationen och fyllde på med bananer och vatten

SS9, Sjönäs – 8,57 km
”En sträcka som under årtionden varit förarnas favorit med många o långa svängar”
En relativ enkel och händelselös sträcka. Inga större problem alltså förutom allt damm som kommer in. Vi missade dock lite i målet och kom in 1,2 sek för tidigt, men å andra sidan tog vi bara 0,1 sek på HTK så 13 prick var vi nöjda med.
På transporten började det till och från att låta illa från hastighetsmätaren. Till sist slutade den att fungera, och vad värre vad så slutade också Haldatrippen att fungera! Omedelbart kändes det nästan lönlöst att fortsätta men det gjorde vi i alla fall. Dessutom var vi tvungna att ta bort den högra vindrutestorkaren för att den vänstra skulle funka (det småregnade lite men slutade snart). Vi tog oss till nästa SS ändå.

SS10, Mjölkvik – 5,57 km
”Fin byväg som har allt, krokig men följsam, tävlades flitigt på 70 o 80-talet”
Eftersom vi nu saknade tripp så fick vi lägga om taktiken helt. Innan start så räknade jag ut den exakta tiden vi skulle ha vid passage av två varningar i roadbooken. Det skulle bli de enda riktpunkterna under sträckan – efter 3,01 och 4,64 km. Och det gick ofattbart bra, vi låg bara någon sek fel vid passagerna och totalt tog vi bara 10 prick på sträckan (8 i mål)!
På transporten genom Mjölby upp mot Motala diskuterades olika lösningar hur vi skulle få tag på en ny hastighetsmätarvajer. Vi ville inte ge upp i alla fall. En lång transport var det och vi fick vara skärpta för att hitta rätt till nästa specialare eftersom vi inte hade någon trippmätare.

SS11, Långskogen – 7,40 km
”Långskogen tillhör en av de klassiska rallysträckorna i Östergötland. Den har vid ett flertal tillfällen varit med både i Östgötarallyt och Marknadsnatta, sommar som vinter. Det får anses som en snabb sträcka där den som vågar kan ta mycket tid av sina konkurrenter. Det finns dock möjligheter att göra bort sig också”
Sträckan hade kortats något relativt roadbooken. Även på denna sträcka räknade jag ut diverse hålltider på de varningar som fanns i roadbooken. Det fanns fler här, hela fem stycken och vi var oftast inom 4 sek på dem allihop. Gunnar är bra på att hitta en jämn fart, han kör på 2850 varv på treans växel vilket vi vet är 50 km/h. Säger jag att vi ligger en sekund efter så ökar han med 50 varv en stund och ligger vi en före så minskar han. Då är vi snart rätt igen. Vi tog bara 43 prick här som vi får vara mycket nöjda med med tanke på förutsättningarna.
Transport ner till Motala och målgång i hamnen. Massor av människor som applåderade när vi körde in till målrampen. Otroligt kul. Intervju igen där vi efterlyste en vajer och sedan körde vi in till centrala torget där det var service. Vi plockade bort den gamla vajerväxeln och vajern till trippen. Det visade sig att hastighetsmätarvajern gått av längst ner vid växellådan. Monica ringde runt till diverse folk för att försöka skramla fram en vajer men under tiden hade Lasse lyckats hitta en snubbe funktionär som trodde han hade en vajer till en 95a hemma. De åkte hem till honom och hämtade den. Vi fick ta bort fästet nere på växellådan och ta isär den för att få bort resterna av den gamla vajern. Det gick det också. Sedan drog vi om den nya vajern så att den gick direkt till trippen och struntade i hastighetsmätaren. Sedan en kort testkörning. Och det funkade. Hurra! Vi fick sätta fast trippen lite provisorisk på instrumentbrädan med silvertejp. Sedan till Parc Fermé i ett parkeringsgarage. En god middag på Harrys följde. Då ringer ytterligare en person som hade en vajer (som vi ringt tidigare men som varit ute på en sträcka). Han åker hem till Vingåker och hämtade den och mötte sedan Monica på torget och sålde vajern till henne för 100 kr. Kanon med en i reserv.
Sedan gick vi och kollade resultaten och otroligt nog ligger vi kvar på sjunde plats. Jättekul. Leder nu gör Kjell Gudim/Tom A Granli från Norge. Olofsson/Sylvan har halkat ner till tredje plats.

Söndag 29/6
Vi började dagen med nitton km transport till Borensberg inklusive ett kort stopp för tankning.

SS12, Hultet – 13,07 km
”Efter start ett antal sevärda svängar, 3 km in övergår det till skjutfältskaraktär med ett par luriga lyft. Mitt på sträckan mindre väg, smal, trång som övergår i härlig rallyväg mot målet i Bjärka”
Sista dagen började med en rejält lång sträcka, körtiden blev 15:41,0. Sträckan gick bra och vi tog bara 0,4 sek i målet och totalt 12 prick. Transporten sedan gick på en krokig, grusad allmän väg där det inte gick att åka så fort och vi (liksom alla andra) fick jobbigt att hinna till nästa TK. Vi stämplade in med endast 2,5 min tillgodo efter 65 km. Överlag har det vara mycket tajta transporttider genom hela tävlingen. Men visst, det är långt att mellan Kristianstad och Karlstad.

SS13, Yxviken – 12,29
”Börjar med en ganska bred och hård väg som på mitten ändrar karaktär till mera lösgrus och smalare. Sträckan har nog det mesta man kan önska av en rallyväg!”
Den här sträckan norr om Finspång körde vi även i fjol. Mycket folk stod vi starten men mitt på sträckan ute i skogen var det inte så många. Som det även varit på de andra sträckorna så är det mycket rullgrus och det blir ofta mycket sladdande. Men roligt. Även denna sträcka gick rätt bra och vi tog 28 prick här, varav 0,4 sek i målet. Men att vara 2,4 sek tidiga på HTK var egentligen alltför mycket – anmärkningsvärt var att de hade satt den bara 650 m före målet. (Ingen HTK har stått närmre start än 2 km.) I starten fick jag inte igång stoppuret så jag kollade på den fasta klockan med officiell tid istället. Det gick lika bra. Transport till Vingåker följde.

SS14, Lundbyskog – 7,78 km
”En välkänd sträcka som används åt båda håll. Fin & hård byväg, något mindre/smalare väg genom ett skogsparti mitt på sträckan. Det finns flera partier med ett antal luriga svängar över öppna gärden där du ser bilarna länge…”
Hela sju vägbyten på denna sträcka som startade vid Lunda herrgård (där det stod två Austin Healey framför boningshuset) och gick mellan små byar runtomkring. Mycket dammigt och mycket publik vid vägbytena. Direkt efter förvarningen så var det en 90 graders vänster där vi var nere i diket lite grann men målgången var åter igen mycket bra (0,4 sek) och vi tog 22 prick på sträckan.
Därefter transport till Brevens Bruk för lunchuppehåll. Lite soppa i bilen, fönstertvätt och kort intervju som gick ut i högtalarna över serviceområdet. Jag försökte tejpa runt bakrutan för att det inte ska damma in så mycket men jag vet inte om det hjälpte så mycket. Vi fick goda hamburgare till lunch. Sedan en kort transport ut till sträcka 15.

SS15, Brevens Bruk – 8,43 km
”Sträckan är något snabb i början och kröker till mot slutet. Typisk 70-talväg med hår på bröstet”
Massor av bilar runt start och mål och massor av folk på sträckan. Här gjorde vi det riktigt bra och tog bara 7 prick på HTK och lyckades nolla målgången. Fjärde bästa ekipage betydde det. Sedan hela åtta mil transport bort mot Tiveden för nästa sträcka. Åt lite frukt på vägen.

SS16, Grässjön – 13,51 km
”Omväxlande sträcka i tre delar, först halvsnabb smal väg, därefter ett riktigt snabbt och brett parti. Avslutande 5 km är mycket krokigt och kuperat där hela styrutslaget måste användas”
Tävlingens längsta sträcka. I starten stod vårt första serviceteam och hejade på oss så vi gjorde en extra brutal start här. (De åkte sedan vidare till Karlstad.) Sträckan var krokig och rolig i början och på slutet men skittråkig på mitten där det var brett och rakt och således fjuttigt att puttra fram i 50 km/h. Riktigt bra målgång på 0,1 sek och totalt 18 prick på sträckan. Vi hade en fight med ett par norrmän i en hundkoja om sjunde platsen men de körde på fina 4 prick här så vi halkade ner till åttonde plats. Kort transport sedan förbi Röfors upp till Laxå för snabbservice och supersnabb fika. Synd att transporterna ska vara så jäkla tajta.

SS17, Högåsen – 7,16 km
”Sträckan är något snabb i början och kröker till mot slutet. Typisk 70-talväg med hår på bröstet”
Sträckan startade i Svartå och gick norrut förbi sjön Stor-Björken. På sista kilometern var det mycket krokigt och massor av folk som satt vid sina sommarstugor. Vi hade sett i roadbooken att målet låg direkt efter en 90 graders vänster och hade kommit överens om att ösa på lite efter förvarningen för att ha tid att få en bra målgång. Och det gjorde vi, men målet låg tyvärr mycket närmare böjen än vi trott så vi gled på snedden in i målet med låsta hjul hela 3,9 sek för tidigt. Jävlar! skrek vi i kör… Vi tog tyvärr hela 56 prick på sträckan. Men vi ligger kvar på åttonde plats. Nu följde en lång transport till, denna gång upp till Karlstad och tävlingens sista specialare. Vädret var fortsatt varmt och soligt.

SS18, Färjestads travbana – 1,46 km
”Detta är den numera världsberömda arenasträckan Karlstad Super Special Stage i Uddeholm Swedish Rally. En specialbyggd parallellbana som när VM körs bjuder på farter upp till 160 km/h och hopp upp emot 30 meter”
Massor av folk på travbanan väntade oss när vi körde in, säker 15000. Man blev faktisk lite nervös. Hela vår servicestyrka var här nu och vinkade åt oss. Kort intervju med mig denna gång där vi åter berörde fadäsen med hastighetsmätarvajern dagen innan. Vi förstod att denna sträcka skulle bli som SS3, dvs. svår att överhuvudtaget hinna på idealtiden som var 1:44,9. Vi drog iväg i alla fall och hade en del rejäla sladdar. På slutet var det ett hopp som vi tog det lugnt över men där vi ändå slog i underredet. Kom i mål på 1:49 och tog alltså några prick där samt några på en hemlig TK (var den nu var). Totalt 61 prick här och eftersom norrmännen på sjunde plats hade något mindre så blev vi kvar på åttonde plats. Men det var vi väldigt nöjda med.


Sammanfattning
Ett mycket bra genomfört arrangemang och en rolig tävling med fantastiska sträckor, mycket folk, bra väder och ett resultat som översteg våra förhoppningar.
41 ekipage startande i de två regularityklasserna varav 38 kom i mål.

Vann gjorde Kjell Gudim/Tom A Granli från Norge med Walter Olofsson/Hans Sylvan på andra plats.

Totalt tog vi 696 prick (= 69,6 sekunder).

Slutlig totalplacering:
8 (7:a i klass 2, dvs bilar med extra trippmätare)

Sträckplaceringar:
13-1-30-2-7-15-4-10-5-2-20-7-14-8-4-10-25-25

Totalplacering:
13-5-12-11-8-8-7-7-7-7-7-7-8-7-7-8-8-8