Hur en körorder är uppbyggd
Längst upp på sidan finns information om sträckan; vilken körorder det är, antal sidor, sträckans längd samt hur lång tid du har på dig att klara av sträckan.
Resten av sidan består av en eller ett par kartklipp från olika kartor med varierande kartskala.
Längst upp på sidan finns information om sträckan; vilken körorder det är, antal sidor, sträckans längd samt hur lång tid du har på dig att klara av sträckan.
Resten av sidan består av en eller ett par kartklipp från olika kartor med varierande kartskala.
Vid varje kartklipp står angivet kartans skala och är kartan egenproducerad anges det med ett E efter skalan. En egenritad karta ska visa upp hur området ser ut idag med vägar, byggnader och orienteringsobjekt.
En körorder kan innehålla kartklipp från flera olika tidsåldrar och karttyper.
Angivelser och kartskala
Man börjar med att ta ut första angivelsen på sidan, exempelvis V Alunda. Då söker man på kartan efter den första väg som man ser på kartan väst om A i Alunda. Den understrukna bokstaven är den bokstav som man ska utgå ifrån.
Sen fortsätter man genom angivelserna varefter som man åker sträckan. För att ta reda på hur långt man ska åka mellan angielserna mäter man med en linjal. Är kartan i skala 1:10.000 (ett till tiotusen) är varje centimeter på kartan 100 meter i verkligheten. Enklast är att stryka bort de två sista nollorna i skalan så har man enkelt fått fram rätt metertal.
Man börjar med att ta ut första angivelsen på sidan, exempelvis V Alunda. Då söker man på kartan efter den första väg som man ser på kartan väst om A i Alunda. Den understrukna bokstaven är den bokstav som man ska utgå ifrån.
Sen fortsätter man genom angivelserna varefter som man åker sträckan. För att ta reda på hur långt man ska åka mellan angielserna mäter man med en linjal. Är kartan i skala 1:10.000 (ett till tiotusen) är varje centimeter på kartan 100 meter i verkligheten. Enklast är att stryka bort de två sista nollorna i skalan så har man enkelt fått fram rätt metertal.
På PDF-sidan finner du ett exempel på en orienteringssträcka.
Förkortningar som förekommer
N, NNO, NO, ONO, O, OSO, SO, S, SSV, SV, VSV, V, VNV, NV, NNV - det vill säga nord, nord-nord-ost, nord-ost och så vidare.
Samtliga vädersträck kan användas som angivelse.
N, NNO, NO, ONO, O, OSO, SO, S, SSV, SV, VSV, V, VNV, NV, NNV - det vill säga nord, nord-nord-ost, nord-ost och så vidare.
Samtliga vädersträck kan användas som angivelse.
OK - orienteringskontroll, närmast att jämföra med skärmarna som används vid fotorientering. Står som ensam skylt på höger sida parallellt endest den väg du ska färdas. En OK är en tavla du kan orientera dig till enligt ett givet karttecken, till exempel en milsten, en väg, en stig, en bäck och så vidare.
TK - tidskontroll, ger dig start eller ankomsttid. På en orienteringssträcka får du vara maximalt tio minuter för tidig in i en mål-tk, men den chansen är oftast minimal då tiden aldrig vill räcka till riktigt.
TK - tidskontroll, ger dig start eller ankomsttid. På en orienteringssträcka får du vara maximalt tio minuter för tidig in i en mål-tk, men den chansen är oftast minimal då tiden aldrig vill räcka till riktigt.
vsk - vägskäl
gm - genom, till exempel då man ska åka igenom en byggnad.
mm - millimeter, används för att förtydliga exakt angivelsepunkt.
mf - mitt för, anger till exempel kontrollplacering; mf milsten.
understruken text utan vädersträcksangivelse – betyder att man ska åka igenom positionen som anges på kartan. Förekommer exempelvis på planer och andra öppna ytor.
gm - genom, till exempel då man ska åka igenom en byggnad.
mm - millimeter, används för att förtydliga exakt angivelsepunkt.
mf - mitt för, anger till exempel kontrollplacering; mf milsten.
understruken text utan vädersträcksangivelse – betyder att man ska åka igenom positionen som anges på kartan. Förekommer exempelvis på planer och andra öppna ytor.